The Mountain Between Us (2017)
Vildmarksöverlevnadsromantik som saknar något
Kirurgen Ben har uppenbarligen inte sett ”Titanic”, så han tycker att det verkar vara en bra idé att resa tillsammans med Kate Winslet.
De har båda bråttom, Ben till en viktig operation, journalisten Alex till sitt bröllop, och när deras flyg ställs in slår de sina påsar ihop och lejer en åldrad pilot att flyga dem över bergen. Mistake! Han får hjärtproblem och de kraschar på en bergstopp. Hon är medvetslös i något dygn medan han gör vad han kan för sin skadade medpassagerare, som tids nog vaknar till något helt annat än ett bröllop. Utsikten är fantastisk, vädret inledningsvis fint, den rara hunden överlevde och de har lite godis att äta, men det är ingen tvekan om att de hamnat i bryderier.
Hon har spjälkat ben och menar på uppenbart allvar att han borde lämna henne där. Det var ju hennes idé och hennes ”fel”. Men så djärv är inte den här filmen att han tar henne på orden. Och vi snackar knappast Östlundsk psykologisk komplexitet i övrigt heller. Vi snackar makligt tempo, en serie kriser och lågmält spirande känslor. Farorna inkluderar en puma, branta stup, helt vanlig hunger och en lång, mödosam vandring nerför ett vintrigt, folktomt berg.
Han håller på sina hemligheter, som varför han inte vill prata om sin hustru, men även hon presenterar ganska magert med info om sig själv, i alla fall i filmen. Ständigt väcker hon frågan om ifall han inte skulle klara sig bättre utan sitt haltande bihang, ständigt med samma resultat. Somligt känns improviserat och kanske inte alltid klockrent. ”Här var ett fint snöigt träd, ni kan väl säga nånting här?” föreställer jag mig regissör Hany Abu-Assad sägandes. Tids nog tar de sig ner till trädgränsen och halvt underförstådda känslor blommar ut till överlevnadsromantik.
Till filmen hör också en ganska lång avtoning som i ungefär samma behärskade tempo behandlar den i genren livsviktiga frågan om hur dessa känslor klarar sig i ”verkligheten”, särskilt som en av dem ska gifta sig. Behärskat, med undantag för en scen som är rent ut sagt fånig.
Det har nog framgått att jag inte är helt golvad av ”The Mountain Between Us”. Den är lite för enkel och seg och jag märker inte av mycket till kemi mellan de duktiga huvudrollsinnehavarna. Lite mer humor, ett mer idérikt manus och tätare mellan livsfarorna hade hjälpt. Fotot är fint, men om det mest är snöiga landskap som lockar är de i ”Mordet på Orientexpressen” ännu finare.
© Anders Lindahl2018-04-05