Justice League (2017)

Snyder vs Whedon vs Marvel

Full disclosure: jag föredrar Marvel. De har humor och en plan. "Wonder Woman", den stora hiten i DC Extended Universe, kanske hade Allt, men i betydelsen ’allt som vi tror att Marvel skulle haft med’. Det känns som om de nervöst jagar efter, om än på ett högdraget vis. Jag var ändå nyfiken på hur deras dream team står sig mot Avengers och får helt enkelt representera ’tittaren som gillar Marvel men kan underhållas av de flesta superhjältefilmer, bara de är underhållande’.

Underhållande, ja ... däri ligger kruxet. Det är nämligen en synnerligen dyster start som välkomnar både lojala fans och optimistiska utbölingar. Stålmannen är död, bara en så’n sak. Reaktionära terrorister försöker utföra dåd i London, även om de hejdas i sista stund av Wonder Woman. Och prologen utspelar sig till en cover på Leonard Cohens alltigenom nedslående ”Everybody knows”.

Bruce Wayne (Affleck, med Jeremy Irons som Alfred) försöker bygga ett superhjältelag för att möta ett kommande hot (värre än det vanliga klimathotet). Atlantiska muskelmannen Aquaman (Momoa), är dock svårövertalad. Supersnabbe ynglingen The Flash och unge Victor Stone, tydligen mera känd som Cyborg, är lite lättlejdare. Det är väl så det är: ungdomen måste ta ansvar när den äldre generationen inte längre har orken. De oundvikliga associationerna till Iron Mans värvande av Spider-man i "Captain America: Civil War" är inte till den här filmens fördel.

Ganska lite är det. Till filmens fördel, alltså. Det är dämpat och pompöst, präglat av den Väldigt Allvarliga inställning till superhjältar som efter Nolans framgångar har blivit ett tryggt defaultläge för DC. Zack Snyder vill gärna bevisa att han också behärskar gravitas, men saknar några viktiga komponenter för att ro det i land. Det känns mer trött än sobert. De tar nästan aldrig chansen att hitta på något oväntat, nyttja superhjältevärldens mysighetspotential eller ge karaktärerna lite gnista.

Det finns dock en twist på tillkomsthistorien: Zack var tvungen att lämna projektet i förtid och istället lejdes Joss Whedon, som lämnat Marvel-franchisen, för att göra klar och korta ner filmen. Det borde ha betytt åtminstone en märklig inre kamp i filmen mellan dovt allvar och snärtig humor. Den sistnämnda är dock aldrig i närheten av Avengers-nivå. The Flash är förvisso lite lustig men när han nästan ensam får axla det ansvaret blir det snabbt tjatigt. Övriga hjältars lustigheter är aldrig i närheten att locka fram de förvånade garv som exempelvis ”Thor: Ragnarök” bjöd så frikostigt på. Och vad sorgligare är: det är inga starka känslor som tar komikens plats.

När filmens stora hot Steppenwolf (Ciarin Hinds minst intressanta rolltolkning någonsin) gör entré på amazonernas ö kan man inte ens säga ’det är ju i alla fall snyggt’, för det är det inte. Dålig compositing och onaturliga rörelser i skrytfajterna. Steppenwolf är utöver ett gammalt rockband en uråldrig världserövrare som kan få Ännu mer Makt om han har tre Lådor. Lådorna finns på jorden. Till sin hjälp har han ett gäng myggmän som dras till rädsla men inte själva förmår väcka slika känslor. De är huvudsakligen irriterande. Steppenwolfs egen stridsrepertoar är lika begränsad som hans CGI-mimik och retorik. Tionde gången han slungar någon in i en stenmur eller svingar sin stora stridsyxa mot marken undrar man om det verkligen hade varit så dyrt att anlita an fajtkoreograf.

När Batman får den kvasiljusa idén att med en av Lådorna återuppväcka Superman för att inte bara förstärka laget utan återge världen hopp och trygghet lägger filmen i alla fall in en högre växel men dramaturgiskt är det fortfarande stendött. Det här känns mer som ”X-men: Apocalypse” än ”Avengers”, filmen tar sig själv på alldeles för stort allvar och har alldeles för få idéer. Och finns det någon som helst anledning att effekterna ska se så suddiga och halvtaskiga ut i en prestigeproduktion från 2017? Är det ett konstnärligt beslut så var det fel beslut.

Det blir marginellt bättre på slutet, åtminstone i sympatifaktor, men idémässigt är det utomordentligt torftigt. Jag hade som sagt inte så höga förväntningar men jag är ändå lite besviken. En tvåa måste det väl bli, eftersom det säkert är helt rätt för målgruppen (fanboys som bestämt sig för fel franchise), men den är redigt svag.

Fotnoter

Vad J.K. Simmons har blivit smal!
Danny Elfman har gjort musiken. Det hjälper inte nämnvärt.

© Anders Lindahl
2018-03-21

Originaltitel: Justice League
USA, 2017
Regi: Zack Snyder
Med: Ben Affleck, Henry Cavill, Amy Adams, Gal Gadot, Ezra Miller, Jason Momoa, Ray Fisher, Jeremy Irons, Diane Lane, Connie Nielsen, J.K. Simmons

Genre: Action, Fantasy
Hemmabio: 2018-03-26
Teman: Superhjältar

Relaterat: Man of Steel (2013) Wonder Woman (2017)

Ingår i följande teman

Sök