Dear White People (2014)

Konfrontationer och kulturkrockar på college

Så, vad handlar den här filmen om exakt egentligen? En hel del samtidigt, visar det sig. Rasism, ja. Men mestadels på ett nyanserat, komplicerat och mångfasetterat sätt. Identiteten. Vem man egentligen är och vem som bestämmer det - det temat står definitivt i centrum. Framför allt etniciteten. Något som inte är, enkelt uttryckt, svart eller vitt i den här storyn.

Mest är ”Dear White People” ett dramatiskt behärskat och dialogdrivet stycke nutidsskildring. Utan ett övermått våldsamma kravaller även om handlingen, som tar plats på ett universitetscampus, mynnar ut i en typ av klimaktisk urladdning där många uppdämda känslor kommer till uttryck. Framför allt handlar det här om att uppfatta alla nyanser och komplikationer. Vilket är lättare om man hänger med i alla de referenser som hela tiden droppas av rollfigurerna. Vad du läser, vad du lyssnar och tittar på, vilka ord och begrepp du använder. Är det de som visar vem du verkligen är?

Idéerna som ventileras är i sig knappast nyupptäckta, men det här är en typ av unga vuxna-skildring som det ändå inte finns alltför många av. Vi kan väl kalla det en komedi, eller snarast dramakomedi med ett mycket behärskat uttryck till största delen. Beroende på vem som ser den och vilka erfarenheter man själv bär med sig kan den säkert uppfattas såväl som övertydlig som alltför finstilt.

Allt utspelas alltså i princip på ett och samma universitetsområde, ett vad jag tror fiktivt lärosäte som ändå ska representera den här fina ligan Ivy League (som det brukar sammanfattas ibland i den amerikanska kontexten). De riktigt fina och därför ärevördiga institutionerna som styrs av sina stolta traditioner men samtidigt ser sig själva som starkt progressiva och fanbärare för hela nationens intellektuella utveckling. Naturligtvis kan inga fördomar förekomma här, eller kan det?

De flesta studenter är ganska vilsna, visar det sig, men alla känner krav på att leva upp till någonting - vad det nu kan vara i respektive fall. Vilka den omgivande klicken bestämmer att du ska vara och göra. Eller föräldrar med positioner i organisationen och ledarstaben. Det kan handla om maktkamp i de olika respektive hus som tjänar som internatboenden på universitetsområdet. Eller vilka typer av artiklar som skrivs och vilka röster som kommer till tals i de olika publikationer som studenterna själva driver. Det kan handla om sexuell identitet och kluvenhet när det gäller ens tillhörighet på andra sätt.

Det är ofta ganska roligt. Och tänkvärt. Lagom provocerande. Men genererar ofta insikten att man som till stor del amerikanskt kulturimpregnerad svensk verkligen inte är amerikan eller har deras exakta referensramar inbyggda i ryggmärgen. Att här reda ut i detalj vilka som är de viktigaste karaktärerna och deras respektive funktioner, liksom vad allt leder fram till, är mindre intressant. Det är helheten och den här smältdegeln eller småbubblande grytan av frustrationer och förvecklingar som ger filmen dess främsta värde. Jag är säker på att ha lärt mig någonting nytt, men kan inte alltid precisera vad det framför allt är.

© Johan Lindahl
2017-04-23

Originaltitel: Dear White People
USA, 2014
Regi: Justin Simien
Med: Tyler James Williams, Tessa Thompson, Kyle Gallner, Teyonah Parris, Brandon P Bell, Brittany Curran, Justin Dobies, Marque Richardson, Peter Syvertsen, Dennis Haysbert

Genre: Drama, Komedi

Sök