Peter och draken Elliott (2016)
Snäll, grön drake i snäll, småspännande film
De avverkar den inledande tragedin snabbt och ganska skonsamt. Efter bilolyckan irrar lille Pete in i den stora skogen och blir räddad undan vargarna av en grön drake.
Åren går och de förblir bästa vänner i en korsning mellan "Djungelboken", "King Kong" och "Draktränaren". Det ska föreställa en live action-uppdatering (Disneys nya favoritgren) av en halvanimerad film från 1977 men likheterna, att döma av synopsisen på originalet, förefaller synnerligen begränsade.
Osynlighetkamouflaget har alltid lyckats hålla draken hemlig, även om vissa i den närliggande staden alltid berättat legender om en drake i skogen. Allt förändras när en snäll skogvaktares dotter springer på Pete, samtidigt som de lokala skogshuggarna jobbar sig allt närmare deras grotta. Pete lär känna en ny familj som han först motvilligt blir en del av, alltmedan draken känner sig ensam.
Drakar åsido är ju mötet mellan civilisationen och barn som vuxit upp i vildmarken ett populärt tema och det finns även ett otal mer eller mindre bekräftade historier ur verkligheten. I Petes fall har han ju dock inte tillbringat hela sitt liv i skogen och utöver lite ylande och draksaknande är omställningen relativt okomplicerad.
Det är alldeles kolossalt amerikanskt. Småstadsmys, skogshuggare i rutiga skjortor och The great outdoors. Man fattar knappt vilken tid det är. Dumma (men inte direkt onda) vuxna som vill jaga draken och snälla vuxna som vill ta hand om naturen. Många låtar. Men filmen är sympatisk och i likhet med många av vår tids familjefilmer skyggar den inte för det allvarliga. Draken själv är en stor men rar varelse som lyckligtvis inte talar men har en uttrycksfull mimik. Mer stor hund än levande vapen a la "Game of Thrones". Oakes Fegley är ungefär lika bra som Neel Sethi i nya "Djungelboken". Robert Redford utsätts knappast för några som helst utmaningar i sin roll men förlänar förstås stjärnglans.
Med en dramatisk final utan riktiga skurkar och en avtoning som inte missar några chanser att drypa tår är det antingen en film att reta sig på eller en Redig och Fin Familjefilm. Alltsedan jag blev farsa tenderar jag att döma på det sistnämnda sättet, och så även här. Tre okontroversiella russin.
© Anders Lindahl2017-02-18
Tack till Disney för recensionsexemplar