Patrioten (2000)

Stora fumliga gester

Förvirrande upplevelse, i sanning. Fängslande i portioner för att sedan bli skrattretande övertydligt. Amerikanska frihetskämpar med en och annan fransman vid sin sida mot råbarkade brittiska rödrockar som med alla medel vill hindra koloniernas planer på att slå sig lösa från Kronan. Den Röda Faran hotade Amerika redan på 1700-talet...

Skådespelarna gör överlag vad man kan begära av ett manus som är så stelopererat stockkonservativt att man tar sig för pannan. Robert Rodat (som skrev "Rädda menige Ryan", minsann) ser ut att handskas med verkligheten ungefär som Balkans hårdföra nationalister eller Staternas mest reaktionära republikaner idag. Nu har jag redan nämnt en av de filmer som producenternas bakom "Patrioten" säkerligen vill nå upp till men oundvikligen brädas av. En annan är givetvis "Braveheart", där Mel Gibson i egen regi undvek de flesta fällorna för historiska mastodontfilmer. Gibson spelar samma sorts hjälte här, mannen som vill hålla sig på sin ranch och leva ett lugnt och fridfullt familjeliv, men tvingas ut i strid och då gör det bättre än någon annan. "Gladiator" är annars det senaste naturliga referensobjektet. Riktigt lika köttig och bloddrypande blir inte "Patrioten", i alla fall inte i bild. Lika suggestiv och eggande blir den heller inte såvida man inte är amerikan, antar jag.

Alla ovan nämnda historieskildringar innehåller otvivelaktigt inslag som knappast är dokumenterade fakta. Det hör till genren att skarva en smula, kombinera karaktärer och förkorta förlopp för att få flyt i filmen. Men jag kan inte minnas att jag satt och suckade över scener som gick över gränsen för det acceptabla i uppfinningsrikedom, vilket faktiskt är fallet med "Patrioten". Jag kan knappast kalla mig grundligt påläst i just detta så kallade frihetskrigs historia, men om inte annat har filmen väckt lusten att ta reda på vad som verkligen hände. Historieförfalskning är en sak, att låta den lysa igenom så tydligt är ju cyniskt uttryckt en större synd för filmskapare.

Det finns en och annan scen där det är svårt att värja sig mot anstormningen och det blir åtminstone en aning gripande. I nästa klipp sitter man och fyller i replikerna i förväg med hyfsad framgång. Det är så många krigsfilmsklichéer inbakade att filmen fastnar i kräftgång med tårdrypande tal, svingande svärd i solnedgången, nationalromantiskt nobla jungfrur och förtroliga samtal vid lägerelden.

Sedan finns halvhjärtade försök att få balans på flaggviftandet och ifrågasätta idealen bakom kampen för frihet. "Jag har alltid fruktat att mina synder skulle komma tillbaka för att hemsöka mig, och priset är mer än jag kan bära" yttrar huvudpersonen med plågad röst. Och han drabbas, precis som alla andra rättskaffens medborgare i filmen, hårt på det personliga planet. Det finns en löpande antydan om vad han som hetlevrad ung man åstadkommit i strid, och givetvis kommer det symboliskt viktiga avslöjandet ungefär i mitten av filmen.

Men riktigt komplicerat blir det aldrig. The Honourable Mr Emmerich, tysk av börd men helyllejänkare i hjärtat, gör inte komplexa filmer. Han gör spektakel. Ibland med vinnande framåtanda som i "Independence Day", men han är inte mogen för verkliga nyanser. Här går allt på (ej smalspårig) räls rakt fram efter ett givet mönster, även om filmens längd indikerar episka ambitioner. "Borta med vinden" och "Den siste mohikanen" (i Michael Manns färgsprakande tappning) kan läggas till den svällande listan av uppenbara förebilder. Mel Gibson har faktiskt de kvaliteter som gör att man försöker tro på den här historien, vars trovärdighet seglar iväg efter någon halvtimme när han tar med sig sina småpojkar på utflykt i skogen, med prickskytte mot levande mål som höjdpunkt. Då visar den vankelmodige Mr Martin (Gibson) vad han går för i närkamp med ett tjog uniformer från den gamla världen. Sedan följer en gröngölingsaktig grundkurs i gerillakrigföring mot en bättre beväpnad och brutal motståndare. Där väljer filmarna ett spår som kräver att man stänger av alla intellektuella impulser i fortsättningen. Lyckas du med det kan det bli en kul kväll.

Den historiska bakgrunden tål som sagt att grubbla över. Benjamin Martin baseras enligt utsagor på några olika verkliga karaktärer, varav den dominerande sägs ha varit både rasist och en allmänt tvivelaktig personlighet. Här har han bland övriga dygder förvandlats till pionjär för slavarnas frigörelse - bara en sådan sak. Intressant att notera är annars Emmerichs förkärlek för franska birollsfigurer med tvetydiga men övervägande positiva förtecken. I "Godzilla" var det Jean Renos team av agenter och här är det Tcheky Karyo som revanschlysten revolutionär i Gibsons rättrådiga rövarband.

I en film så avog mot Englands historiska roll är det ju en slutlig ironi att de brittiska skådespelarna ändå överglänser resten. Den alltid pålitlige Tom Wilkinson (känd från "Allt eller inget" om inte annat) och den inte lika kände Jason Isaacs är rödrockar med interna konflikter och skiftande åsikter om vad kronan och fosterlandet kräver. Isaacs karaktär överste Tavington är helgjutet hänsynslös medan Wilkinsons general Cornwallis är både skicklig och självmedveten, för att inte säga kokett.

Båda fyller ut sina kostymer och har färre repliker att rodna över än de flesta andra birollsinnehavarna. Kvinnorna i filmen har sannerligen ingen tacksam uppgift att ro i land med sina...

Jag måste tyvärr också grubbla över vilka instruktioner John Williams hade när han skrev musiken. "Pampigt och patriotiskt så det märks, men glöm finliret" förmodligen. Ovanligt okänsligt är det i alla fall och nästan en parodi på hans bästa skaparjag.

Tack och lov för Kanal 5! brukar jag inte utbrista. Men hemkommen från bion slog jag på TV:n och sögs in i "Salvador", som redan tidigare var en av mina personliga filmfavoriter. Nu blev den biljetten tillbaka till verkligheten med krigets grymhet och gråskala. Riktiga människor och riktig smärta i ett sorgkantat scenario med en trovärdig touch från början till slut. Kort sagt allt det som "Patrioten" sveper undan med sina stora fumliga gester.

© Johan Lindahl
2000-08-25

Originaltitel: The Patriot
USA, 2000
Regi: Roland Emmerich
Med: Mel Gibson, Heath Ledger, Tcheky Karyo, Tom Wilkinson, Jason Isaacs, Joely Richardson, René Auberjonois, Chris Cooper, Adam Baldwin

Genre: Drama, Action, Krig, Krig

Sök