Grimsby (2015)

Plumpt, olämpligt och, okej då, ofta roligt

En knegande engelsk fotbollsfan med stor, bullrig familj och misslyckade tatueringar återfinner efter många år sin bror Sebastian. Och lyckas omgående få denne på onåd i den agentorganisation där han arbetar. Självklart måste nu han hjälpa brorsan att hålla sig undan och samtidigt rädda världen.

Att Sacha Baron Cohen bjur på sig själv och inte har några spärrar var knappast nyheter, men att Mark Strong hade en sådan kapacitet att förödmjuka sig känns smått chockerande. Jag vill inte genera er med detaljerna men om du tyckte att Ace Ventura blev lite väl plump ibland så bör du sky denna film som pesten. Elefantscenen är redan klassisk, på gott och ont.

En tidig, röjig sekvens ur subjektivt perspektiv visar också på en ambition att impa på actionfronten. Regissör Louis Leterrier är också mest känd som just actionregissör (av skiftande kvalitet) och ser till att påminna om det filmen igenom. Både om actionbiten och den skiftande kvaliteten.

Det är ingen "Kingsman" (en snyggare och coolare actionkomedi med Mark Strong i en roll med vissa likheter), för att göra en logisk jämförelse, men om den filmen bara provocerade ordentligt allra sist så gör "Grimsby" det hela tiden. Skämten alternerar mellan olämpliga och rent tarvliga. Med rörande barndomsscener instuckna mellan. Drömmen om en engelsk seger i fotbolls-VM hålls också vid liv.

Det här är till skillnad från Cohens mockumentärer en skriptad historia med till stora delar improviserad dialog. Lik "Diktatorn", alltså, även på det viset att provokationerna inte är lika vassa och intressanta som i "Borat" och i, de bästa stunderna, "Brüno". Det handlar egentligen bara om att väcka skamsna gapskratt. Och visst skrattar man skamset, men skratten klingar ut snabbare och skämten har sällan något satiriskt mervärde.

Med det sagt löper också ett familjetema genom filmen med lika delar värme och grovkornighet. Apropå familj, här ser vi bland andra Sachas fru Isla Fischer, som också hade en större roll i sista säsongen av "Arrested Development" som karaktären Rebel Alley. Lustigt nog spelas Cohens fru i filmen av Rebel Wilson, som lyckas hålla jämna steg i plumphet med mästaren. Daniel Radcliffe och Donald Trump dyker också upp, eller snarare inte. Hur de ser på den saken kan man bara gissa. Gissningsvis tog Daniel det hela bättre. Penélope Cruz är med på riktigt men undgår den värsta förnedringen. Gabourey Sidibe, känd från "Precious", demonstrerar lika frapperande självdistans som Strong medan Ian McShanes insats kommer gå till historien som en av hans minst intressanta.

Cohens tes är att man skämta om allt, och han undviker mestadels att "tittarna rasar" genom en svårgreppbar sympati mitt i kaoset. Men visst får man också önska sig mer. En småkul idé och en räcka scener smäller inte lika högt som en genuint rolig och smart story. Nästa gång kanske.

© Anders Lindahl
2016-08-13

Originaltitel: The Brothers Grimsby
Storbritannien / USA / Australien, 2015
Regi: Louis Leterrier
Med: Sacha Baron Cohen, Mark Strong, Rebel Wilson

Genre: Action, Komedi
Hemmabio: 2016-08-15

Sök