Once Upon a Time in America (1984)
En jättefin gangsterfilm
Världens bästa gangsterfilm är, mitt tycke, gjord av varken Coppola eller Scorsese. Det är spagettiwestern-mästaren Sergio Leone som i sin egen, vemodiga stil skapat den mest gripande och mångbottnade gansterskröna jag sett. Kanske beror det på att jag egentligen inte är någon jättebeundrare av genren och därför uppskattar hur Leones skildring skiljer sig från mängden. Den är på något sätt mycket mänskligare och mer tankfull än "Gudfadern", "Casino", "Goodfellas" och resten.
"Once Upon a Time in America" kan rätteligen tituleras epos. Den utspelar sig över flera decennier och skildrar en grupp vänner i New York, som genom diverse omständigheter hamnar på fel sida lagen, och för det mesta trivs rätt bra med det. Vi får följa dem som barn, unga män och i vissa fall också som grånade, respektabla medborgare, fortfarande djupt påverkade av vad de genomgått tillsammans.
Robert De Niro och James Woods är bästa vänner, som under förbudstiden tillsammans med ett par killar till startar en företagsverksamhet definitivt utanför lagens proverbiala råmärken. De har ganska olika attityd men lyckas med det mesta de tar sig för och vänskapen håller länge. Som i alla gangsterskrönor tar lyckan dock hastigt och brutalt slut. Frågan är bara exakt vad som hände, och varför. "Once ..." bär på många gåtor och lurar på dem hela vägen till slutet, där de får sina tankeväckande svar.
Den här filmen finns i ett antal olika längder, men leta efter en version som är minst 3 och en halv timme lång. Det finns exempelvis en USA-version på dryga två timmar, så brutalt nedkortad att den inte kan sägas vara samma film. Låt "Once Upon a Time in America" ta sin tid. Se den i portioner över en period av flera dagar om du så vill. Den håller för det också. Visst är den långsamt berättad, men kommer man in i dess stämning är det inte något problem: man lutar sig förnöjt tillbaka och försvinner i de fantastiska bilderna och Ennio Morricones som vanligt inspirerade musik och blir sakta engagerad i de människoliv som vi får följa.
"Once ..." är bra på så många sätt. Den är en tydlig historia, med en början och ett slut, och känns inte som en spretig samling scener. Samtidigt är den fylld av bra idéer, så mycket smådetaljer som gör att det aldrig blir tråkigt. Jag vet inte hur mycket det beror på Morricones underbart vemodiga musik men det här är, tycker jag, också en djupt gripande film. Trots att den ofta är mycket våldsam känns den i första hand väldigt mänsklig och tragisk.
Främst handlar "Once ..." om vänskap, om lojalitet och svek och hur mycket man är beredd att förlåta en vän för. Slutet är fantastiskt bra på ett nästan chockerande lågmält sätt, när hemligheter uppenbaras till ganska oväntade reaktioner. En jättefin gangsterfilm.
© Anders Lindahl
2000-12-03
Originaltitel: Once Upon a Time in America
Italien/USA, 1984
Regi: Sergio Leone
Med: Robert De Niro, Scott Tiler, James Woods, Rusty Jacobs, Elizabeth McGovern, Jennifer Connelly, Treat Williams, Tuesday Weld, Joe Pesci, Danny Aiello
Genre: Kriminalfilm, Drama
