Special Correspondents (2016)

Ojämnt, Ricky

Ricky Gervais är i rätt sammanhang ett komiskt geni. Men allt han rör vid blir inte automatiskt guld. Särskilt inte när han ger sig på långfilmsformatet, det som många skickliga komiker har en tendens att snubbla över. Men ”Special Correspondents” har ändå sina ljusa ögonblick i en ganska ojämn historia.

Egentligen kom väl den här filmen redan för 20 år sedan och hette ”Wag the Dog”. Det finns i alla fall flera gemensamma nämnare, förutom att den här gången handlar det om två journalister som ger sig på att fejka ett reportage när… Ja, nöden har ingen lag helt enkelt.

Det här ska tydligen vara baserat på en fransk film som jag inte har sett. Men Gervais version, producerad för Netflix, utspelas i New York. Ja, mer så än den egentligen borde göra. Poängen är nämligen att den arrogante radioreportern Frank (spelad av Eric Bana) och hans aningen mobbade chefstekniker Ian (regissör Gervais själv) ska åka till Ecuador för att berätta om en statskupp med påföljande inbördeskrig.

Det här är Chansen. Chansen att göra något riktigt betydelsefullt och komma ur de vanliga rutinerna för båda, men something funny happens on the way to the airport. Vad göra? Med hjälp av några omtänksamma caféföreståndare börjar de framställa sina fuskinslag och skicka ut i etern. Fabulous Frank har viss träning i det här att snabbt slänga ihop en story även när han egentligen inte har så mycket fakta att gå på och tekniker Ian vet trots allt hur man skapar en fungerande ljudvägg. Men någon långsiktig plan har de inte och situationen kräver att de trasslar till det för sig mer och mer till dess att det verkar helt omöjligt att komma undan bluffen med äran i behåll.

Om vi förväntar oss något fullständigt övertygande här, så glöm det. Det är inte så att filmen osar av socialrealism ens från början och när vi närmar oss klimax är definitivt alla sådana redan från början ickeexisterande ambitioner slängda över bord. ”Special Correspondents” är en bitvis fyndig fars mer än slagkraftig satir. Sett som en drift med dagens mediesamhälle känns den en smula ålderstigen. Det kanske den gör ändå, men dumdristigheterna har något godmodigt över sig och utmynnar i ett antal scener som ändå spontant är roliga där och då, varken mer eller mindre. Ricky, den elake Golden Globe-presentatören och mycket annat, har alltså gett sig själv rollen som den beskedlige, lätt hunsade och undanskuffade teknikern i en ganska nedtonad roll. I alla fall jämfört med Erik Bana som får spela ut registret som en kaxig, oftast lätt lögnaktig och självtillräcklig journalist som dock egentligen inte heller är nöjd med var han är i karriären.

Ändå är det nog Vera Farmiga som har fått den mest tacksamma uppgiften som Ians fru. Hon som definitivt söker något annat i livet och och nu tar chansen till sina 15 minuter i rampljuset. Här finns som sagt flera smarta snitsiga sketchutkast, men alla uppslag är inte lika välutvecklade. Klyschor finns det gott om, flera säkert medvetet utstuderade sådana, men jag undrar stillsamt hur mycket research regissören orkat göra av exempelvis Ecuador, ett land där jag själv ändå tillbringat ett par år. Nu tar inte så mycket av filmen plats där, men dock… Skildringen av det som ska föreställa Ecuador får snarast en prägel av generiskt latinamerikanskt land där alla äter chili till frukost och banditer lurar bakom varje hörn. Fakta i målet när det gäller matvanorna: kryddstyrka är inte det mest slående med den kulinariska kulturen i landet. En liten detalj i en film som bryr sig om just vissa detaljer mer än andra, lyckas med några av sina manifesta ambitioner men landar obekvämt i andra. Som sagt, ojämnt. Men inte helt bortkastat.

© Johan Lindahl
2016-05-14

Originaltitel: Special Correspondents
Storbritannien/Kanada/USA, 2016
Regi: Ricky Gervais
Med: Ricky Gervais, Eric Bana, Vera Farmiga, Kelly MacDonald, Kevin Pollak, America Ferrera, Raúl Castillo, Benjamin Bratt, Kim Ramirez

Genre: Komedi
Teman: Journalister

Ingår i följande teman

Sök