Spionernas bro (2015)
Spielberg i spionland
Fun fact: I handlingen inkluderas USA-spanare på uppdrag i så kallade U2-flygplan. Vi rör alltså i kalla krigs-miljö. En mindre roll i filmen (som dotter till Tom Hanks storstilade advokat) innehas av Eve Hewson, känd (eller kanske borde vara mer känd) från TV-serien ”The Knick” och i verkliga livet dotter till Mr Paul Hewson. Även känd som Bono. Sångare i - U2. Tillfällighet eller läge för konspirationsteorier?
Paranoia är ju ett populärt ämne. Och stämningen i det USA där listige lagvrängaren James B. Donovan (Hanks) ombeds försvara den misstänkte sovjetiske spionen Rudolf Abel är inte helt ospänd. Han tar jobbet. Motvilligt först, men alltmer engagerat. Även när omgivningen visar att det han sysslar med är lite lagom antiamerikansk verksamhet. Försvara fienden? Vadå konstitutionella rättigheter?
Steven Spielberg är i
serious mode. ”Spionernas bro” är ett rejält drama på historisk botten, med stark detaljrikedom, noggrannhet i allt och etiska dilemman framhävda i förgrunden och inte bara diskret skönjbara mellan raderna. Han brukar kunna göra det ganska bra. Och övertygande. Om än sällan med nya revolutionerande radikala insikter.
Rättegångar är stapelvara i Hollywood. Men här utgör de inte huvudrätten utan snarare aptitretaren innan den verkliga festmåltiden till nervdaller inträder. Eller åtminstone är tänkt att inträda. Vi väntar på kopplingen som ska komma mellan de båda supermakternas spionjakt, de offentligt uppvisade motståndarna som fångats in. Och där advokaten ska få spela en roll han aldrig tilldelats förr… ’if you choose to accept, Sir…’, typ. Om amerikaner plägade tilltala varandra med ’Sir’.
Utväxling är idén. Något som sätter den slipade förhandlaren Donovans förmågor på prov i det uppdrag som egentligen inte existerar. Men ändå involverar överläggningar med såväl sovjetiska KGB-representanter som östtyska, lika slipade, motparter. Den östtyska demokratiska republiken har inte fullt ut erkänts som nation i eget namn av USA i varje fall. Det är delningens tid. Murar byggs. Ett land som förlorat ett stort krig ett drygt decennium tidigare har delats upp mellan vinnarna. Och in i mixen kommer en ung amerikansk student som östtyskarna lagt beslag på.
Two for the price of one, perhaps? Hur mycket kan mästersnackaren snacka till sig?
Visst. En elegant, distingerad och smart film. Men inte alltför överraskande. Med en metodisk uppbyggnad mot den där bron över mörka vatten som bildligt eller bokstavligt bara måste vara med, ju. Med en paradroll för Tom Hanks och en mindre (men Oscar-belönad) sådan för Mark ”Wolf Hall” Rylance som den tillknäppte, disciplinerade Rudolf Abel. Och visst, ni kommer också att kunna förutse att det är en sådan film som bjuder på kompletterande kortbiografier i eftertexterna. I stil med ’vad hände med de här illustra karaktärerna senare i livet - de som överlevde?’. Så blir det mycket riktigt.
Fun fact 2: Bröderna Coen -
de bröderna Coen - var med och skrev manus ihop med en Matt Charman. Vad som är deras bidrag kan man alltid försöka gissa. Den torra humorn som glimtar till i en historia som annars premierar diskret heroism och behärskad patriotism mer än vilda infall och bred komik? De brukar själva kunna måla med en bred pensel när de har full kontroll över resultatet. ”Spionernas bro” är bra. Men blir ofta en Tom Hanks-show av ett slag vi sett förut. Det kommer att handla mer och mer om en idealistisk mans manifestation av osjälviskhet och de värden som Förenta staterna är tänkta att stå för, än en mer oförutsägbar thriller eller komplex tidsskildring.
© Johan Lindahl2016-05-06
DVD / Blu-ray
Historiska återblickar, på kalla krigets dagar. Atmosfären under sent 1950- och tidigt 1960-tal synas närmare. Filmens egen agenda - att visa vad USA borde stå för - förstärks i extramaterialet. Vilka värden är viktigast? Sant eller inte, det är uppenbart att Spielberg et al i alla fall vill ställa upp en idealbild och låta Hanks rollfigur symbolisera den.
Medverkar gör filmskapare och skådespelare från filmen men även några av de inblandade i händelserna i den mån de lever, alternativt anhöriga till dem. Sonen till nedskjutne spionpiloten Powers är angelägen om att få understryka att farsan minsann inte var en svikare utan en sann hjälte som stod emot sovjeternas förhörsmetoder. Och hur var livet i det delade Berlin 1961? Varför spelades de scenerna in i Polen? Frågor som besvaras i någon mån. Hur fungerade U2-planet? Amerikanska flygvapnet ställer snällt upp och informerar genom sin ’Air Force Entertainment Liaison’. Intressant departement, uppenbarligen!