Game of Thrones - säsong 2 (2012)
"Den bortglömda säsongen"
(I väntan på sjätte säsongen.)
Mellan den imponerande första säsongen och treans och fyrans diskussionsvänliga illdåd, grymheter och chocker känns säsong 2 av modern tids främsta eskapistiska skolexempel förvillande likt en transportsträcka. Efter första tittningen fick jag anstränga mig för att minnas vad som verkligen stuckit ut ur den kompetenta men inte lika dramaturgiskt extravaganta säsongen. Och även vid andra tittningen kan man gott konstatera att den kanske har den hittills lägsta wow-faktorn. Men lika lätt är det att notera att den är solid och vuxen eskapism av bästa märke. Och att den är en mycket viktig säsong för historien som helhet.
Det är här som många av personerna väljer sitt öde. Lille Tyrion visar allt tydligare att han har mer integritet och ansvarskänsla än de flesta i familjen och låter inte lite tillfällig makt förändra detta. Theon Greyjoy, å sin sida, väljer mellan lojalitet gentemot sin adopterade familj (eller gisslantagare, beroende på vem som beskriver det) och blodsbanden till stenhårda farsan och syrran på Järnöarna, och hans val kommer få dramatiska konsekvenser. Jon Snow finner kärlek och bråk norr om muren och Rob Stark fortsätter sitt långdragna krig för att bli kungen i norr. Sansa har en otacksam uppgift i King’s Landing som trolovad med den ondskefulle unge kung som har beordrat hennes fars avrättning. Melisandre assisterar och styr den torre tronpretendenten Stannis i den till synes onödiga kampen mot den lika trontörstande brorsan Renly. På andra sidan havet blir Daenerys med sitt utsvultna följe och trenne små drakar insläppt i den ”främsta stad som någonsin funnits” och försöker där finna bundsförvanter eller åtminstone sponsring för sin kamp om tronen. En av seriens mest avskyvärda karaktärer presenteras faktiskt redan här, men syns aldrig i bild. Med mera. Det händer en del.
Och det pratas en hel del. Många avsnitt, även mot slutet, består till stor del av långa men uppslukande samtal, mellan bland andra Tywin Lannister och vad han troligen inte vet är Arya Stark, mellan Cersei och Tyrion och mellan Katelyn Stark och Jaime Lannister. Ofta är rikets rikaste släkt inblandad, som synes, och serien vore verkligen fattigare utan dessa ofta förhatliga varelser. Dessa dialoger är en av de ingredienser som, snarare än graden av nakenhet vågar jag påstå, förklarar varför Game of Thrones blivit en så enorm succé, vare sig de råkar vara filosofiska, pragmatiska eller plumpa. De är gedigna och inspirerade. De engagerar och fascinerar.
Här läggs det också upp för extra tung chockverkan i den ökända tredje säsongen med bland annat en svåremotståndligt romantisk scen som föreskuggar lång lycka. Säsong tre levererar motsatsen. Men det vet vi inte än. Ett av fjärde säsongens tyngsta svek får här på liknande sätt sin uppbyggnad i vad som känns som äkta kärlek. Men det kan det alltså inte ha varit…? Eller? De här partierna blir alltså ännu starkare och intressantare med facit på hand.
Det hela leder fram till en mäktig final, en storslagen batalj, där det är svårt att – no pun intended – brinna riktigt för någondera sidan. Men att hitta människoöden att fängslas av i skuggan av tronspelet är som alltid lika lätt som givande.
© Anders Lindahl
2016-03-25
Originaltitel: Game of Thrones - Season 2
USA, 2012
Skapare/show runner: David Benioff D.B. Weiss.
Med: Emilia Clarke, Maisie Williams, Peter Dinklage, Lena Headey, Nikolaj Coster-Waldau, Kit Harington, Richard Madden, Aidan Gillen, Alfie Allen, John Bradley, Charles Dance
Genre: Drama, Fantasy, Krig, Politik, TV-serie
Hemmabio: 2021-05-31
Teman: Game of Thrones
Ingår i följande teman
