Spotlight (2015)
På jakt efter en obekväm sanning…
- Om det krävs en by för att fostra ett barn, så krävs det en by för att utnyttja ett.
Ungefär så parafraserar advokat Garabedian en fras som andra har parafraserat och parasiterat på förr. Vem har nu myntat originalet? Vi tar det en annan gång.
Bakom en av årets mest intetsägande titlar döljer sig en av de mest mycket-sägande filmerna. Nästan aggressivt antiflashig i sitt utförande, men envist plöjande på mot sitt slutmål. Ett ’undersökande murvel-drama’ ur verkligheten, jämförbar med ”Alla presidentens män”, ”The Insider”, ”State of Play” och ”Kill the Messenger”. Ja, nu fick jag med en referens som strikt uttryckt inte delar verklighetsbakgrunden med de andra nämnda exemplen, men ändå. Vem ska bort? Som Brasse Brännström brukade fråga Magnus och Eva. I anda och attackstrategi delar de dock alla samma drag av frustration och passion.
Vill man leka lite ’vem har gjort vad av samma slag’ kan man roa sig med iakttagelser som att Rachel McAdams spelade reporter även i ”State of Play” och ”Morning Glory”. Liev Schreiber har huvudrollen i serien ”Ray Donovan” där katolska prästers sexuella övergrepp finns med som en viktig undertext. Michael Keaton var väl för övrigt en riktig skjutjärnsjournalist i Ron Howards ”Press-stopp!” för tjugotalet år sedan. Och inte minst, regissören Tom McCarthy agerade själv karriärsugen men högst opålitlig tidningsmedarbetare i sista säsongen av ”The Wire”.
Om bakgrunden här trodde jag mig veta en del sedan tidigare, men nu känner jag mig som om jag visste väldigt litet om skandalen och dess omfattning. Det handlar om övergreppen som begicks av katolska präster i Boston under en lång period utan att på allvar utredas och elimineras. Fenomenet var inte isolerat dit, men kom här fram efter ett idogt undersökningsarbete av tidningen Boston Globe och framförallt dess grävardepartement Spotlight. 6 januari 2002 släpptes tydligen den första artikeln, men vägen dit var snårig, vilket är vad filmen ”Spotlight” i första hand berättar om.
Ny chefredaktör från Miami sätter bollen i rullning. Han noteras vara av judisk härkomst och har påtagligt begränsad erfarenhet av sin nya hemstad. Advokaten som länge fört offrens talan är av armenisk börd och det här med outsider-perspektivets betydelse framhävs flitigt i filmen. Bilden av Boston som en stad impregnerad av katolska kyrkans inflytande på alla plan är något som cementeras. Redaktionen som till slut börjar nysta i det nedtystade maktmissbruket domineras av ’infödda’ katoliker som inte längre är regelbundna kyrkobesökare, men ändå formats av dess traditioner och bärande samhällsroll.
Det handlar om försumlighet. Att inte vilja se. Institutioner anses viktiga för stabiliteten i samhället och drabbade människor är inte lika viktiga om deras avslöjanden hotar ordningen. Statistiken enligt filmen om hur många de var är skrämmande. Vilket förstärks av en lista på andra platser i världen där samma saker uppdagats, effektfullt presenterad i eftertexterna. Det handlar även om synder i det förflutna i form av underlåtenhet, som myndigheter och medier själva får ta på sig skuld för. Globe-redaktionen visar sig ha haft möjligheter att gräva i byken långt tidigare utan att komma till skott. Terrorattentaten 11 september 2001 kommer också in mitt i allt som en tidsmarkör och påminnelse om vad som en tid dominerade nyhetsflödet och tog uppmärksamhet och resurser från allt annat, inklusive det metodiska letande som murvlarna på Globe sysslar med här.
Journalistiken skildras i stort sett som ett oglamouröst och tålmodigt letande efter källor, papper och dokument som inte hemligstämplats eller försvunnit. Är det här en utrotningshotad art? De som får tid på sig att verkligen fördjupa sig i fakta och sammanhang innan publicering. Tidningsbranschen omstöps och många mer ambitiösa avdelningar tenderar att nedmonteras medan mediehusen söker efter metoder att bredda sina födkrokar och fortsätta vara lönsamma. Men det långdragna, svårframtagna reportaget lyckas ändå hitta nya vägar att överleva. Filmer som ”Spotlight” visar varför det behövs.
© Johan Lindahl2016-02-21