Flykten från framtiden (1976)
Ett liv efter 30? Sällan...
- Vad är det där?
- Jag vet inte. Men vad det än är, så är den varm.
Inte lätt när man aldrig har sett den förr - solen. I slutet av 23:e seklet har de överlevande från diverse krig och överbefolkning stängt in sig i en hermetiskt tillsluten, arkitektoniskt tämligen imponerande stadscivilisation där de lever för nöjen och har det ganska behagligt. Fram till dess de fyller 30. Där avslutas allt i en festlig ritual, som tidigt introduceras i ”Logan’s Run” eller ”Flykten från framtiden” som den också kallas på svensk mark. Ett gäng glada gamänger av båda könen, årgång 2244, ska in i ’karusellen’ för att ’förnyas’. De tycks förintas för att sedan enligt den officiella versionen återuppstå i någon yngre upplaga, exakt hur ung eller hur och var de dyker upp igen är det styrande skiktet väldigt vaga med att precisera. Om någon försöker smita från 30-årsexamen, träder dock de svartklädda torpederna ’Sandmen’ in och gör jobbet. Skjuter först och frågar sedan.
Logan 5 (Michael York) är van att göra det jobbet. Men så får han ett uppdrag utöver det vanliga, samtidigt som han uppvaktar en kvinna (Jenny Agutter) med en air av ovanlig upplysthet omkring sig. Som så många andra filmfigurer med liknande, som vi kan uppfatta det, moraliskt dubiösa födkrokar, börjar han tvivla en aning på allt han lärt sig om livet. Kort sagt, snart är han själv inte i första hand jägare, utan jagad.
Specialeffekterna har gått framåt sedan 1976. Men det finns en suggestionskraft och förunderlig stilrenhet i estetiken som stämplar filmen som en del av en era. En ganska speciell era i filmhistorien. Ett något som är svårt att återskapa i efterhand. Så här tänkte sig alltså en del filmskapare då att framtiden kunde se ut. Med facit i hand finns här både framsynta idéer och sådant som redan blivit passé. Precis som i, säg, ”Clockwork Orange” och andra mer eller mindre klassiska framtidsvisioner såväl från samma period som under hela det dryga århundradet sedan filmkonsten uppstod. Framtiden har alltid varit populär, men svår att förutsäga exakt, av någon anledning.
Kontrasten mellan det artificiella och det naturliga tillståndet understryks med en Adam och Eva-liknande upptäckarglädje när en del av handlingen förflyttas utanför den utopiska tillvaron under kupolerna. Och att de sneglat en smula åt ”Apornas planet” blir uppenbart. Amerikanska landmärken som strategiska symboler för en svunnen tid, ni vet. Och Peter Ustinov har en minnesvärd biroll som vägvisare till sanningen.
Vem styr egentligen i det här till synes automatiserade självreglerande samhällsbygget? Vem rycker i trådarna? Det är mycket som aldrig blir solklart; till exempel hur allt organiserades och varför systemet verkat så vattentätt fram till nu. Med mera. Men det kanske är av mindre vikt. ”Logan’s Run” är inte den fullkomligaste, tätast konstruerade konspirationsthrillersatiren från sin period. Men den har ett tankeväckande upplägg, en lurig underton och sedan en nästan oskuldsfull optimism i skön förening.
Man kan dock undra över en liten detalj som att framtiden i filmen är väldigt vit. Svårt att urskilja några andra invånare av exempelvis afrikanskt, asiatiskt eller annat ursprung. Medvetet val av etnisk enfald med möjlig fascistisk anstrykning med tanke på hur samhället framställs, eller bara brist på eftertanke?
© Johan Lindahl2016-01-24
DVD / Blu-ray
- En blick in i 23:e århundradet.
Regissör Michael Anderson med flera förklarar tankarna bakom filmen i en featurette producerad i samband med att den var ny och därmed med en bristfällig bildkvalité, men intressant ändå. Det finns även möjlighet att se filmen med kommentarer av Anderson och York, inspelad någon gång i ett senare skede. Exakt när? Jag har bara lyssnat på inledningen.