Fear the Walking Dead - Säsong 1 (2015)

Undergången börjar sisådär

2 russin

"The Walking Dead" är för mig en serie med integritet, även om den behövde lite tid att hitta formen. En spinoff är därför något jag närmade mig lite avvaktande, inte minst med tanke på den tafatta titeln. Om man inte ens kan lägga lite möda på seriens namn, då är det väl ändå lite illavarslande ...?

Med Robert Kirkman, skaparen av den tecknade serien, som en av manusförfattarna och producenterna verkade dock kreddigheten någorlunda garanterad och det kändes lite långt till slutet av oktober, då Rick och hans hårt prövade gäng återkommer i rutan, så jag gav den en chans. Hur blev det då?

Huvudpersonerna känns inte omedelbart jätteintressanta, för att avverka en av de viktigaste punkterna direkt. I handlingens centrum finner vi lärarmorsan Madison, hennes nya kärlek Travis, duktiga dottern Alicia och knarkarsonen Nick; en halvpaj L.A.-familj som relativt tidigt börjar ana att det är något stort i görningen. Förutom Nick saknar de mer eller mindre dramaturgiskt användbara karaktärsdrag. Travis truliga tonåring Chris och exfrun Liza är sannerligen inga under av karisma de heller. Är det de här vi ska tillbringa undergången med, är man ursäktad om man lite besviket undrar. Jag kan väl redan nu tillägga att det inte bara är deras relativa tråkighet som riskerar att alienera dem från tittaren.

Med musik gravt inspirerad av Trent Reznor (hans vapendragare Atticus Ross har faktiskt skrivit den kortkorta vinjettmusiken medan Paul Haslinger har stått för resten) byggs ändå en viss stämning upp i denna skildring av apokalypsens tidiga dagar. De små tecknen, som ett barnkalas dit inga gäster kommer eller en polis som stuvar bilen full med vatten, noteras ganska passivt av människor som omöjligt kan ana vad som komma skall. Det känns mer som början på tv-serien "Pestens tid" än som storebrorsserien "The Walking Dead".

Det är också ganska nedtonat, osensationalistiskt och under omständigheterna trovärdigt. När mamman och tonårsbarnen kastar sig in i ett parti monopol för att skingra oron eller försöker hjälpa Nick att klara den plötsliga bristen på heroin möts vardag och världsomvälvning på ett fint sätt.

Samhället börjar krackelera men vi ser, med undantag för något enstaka episkt perspektiv, bara brottstycken och aningar. Bränder i fjärran och klipp på tuben. I en spontankravall inne i city är det svårt för skrämda människor att veta om det också förekommer exempel på det märkliga fenomenet som rapporteras lite varstans ifrån: att de döda vägrar förbli döda. Och anfaller människor. Just detta har några av våra vänner tidigt bevittnat och av diverse skäl hållit tyst om. I övrigt är det frapperande snålt med just vandrande döda - en av seriens underförstådda lockvaror - under lejonparten av speltiden.

Fyra avsnitt in ger förvirringen och antydningarna delvis vika för en ny situation, när militären tar över området och våra "lyckligt lottade" huvudpersoner finner sig belägrade i en av de "säkra zoner" som upprättats. Men kavalleriets beteende väcker frågetecken. De går inte den laglösa vägen i sin potentiella allsmakt, men trots att de är samlade och organiserade anar man något under ytan. En desperation som leder till desperata, men inledningsvis maskerade, handlingar. Men nyanserna finns där. Även om högsta hönset är osympatiskt så är manskapet synnerligen mänskligt. En lärorik åktur på stan med några soldater utbildar en av civilisterna i tingens nya ordning.

Cliff Curtis som trygge Travis är en veteran men knappast en kändis. De yngre förmågorna är i regel redan beprövade tv-kort, även om jag inte nödvändigtvis känner igen dem. Kim Dickens, bordellmamma i både "Deadwood" och "Sons of Anarchy" är en tålig och mänsklig mor till två väldigt olika tonåringar. Ruben Blades tillhör de kändare skådisarna och gör en lågmält kraftfullt tolkning av en grånad far som sett hemska saker förr och tror sig veta ungefär vart världen är på väg.
- Folk som forslas bort på lastbilsflak kommer inte tillbaka.
För egen del drar han sig inte för drastiska gärningar och ruvar på en del hemligheter. En intressant karaktär.

Intressant är också Strand, en förmögen man i en källare full av omhändertagna civilister, pondusigt spelad av Colman Domingo. Han ser nyttan i en heroinist (”The gold standard, don’t sell yourself short.”) och räddar av själviska skäl Nick som hamnat där i egenskap av potentiellt smittad eller åtminstone besvärlig.

Storebrorsseriens ständiga frågeställningar om vad man är beredd att göra för att rädda sig eller de sina återfinns förstås även med här, tidigt. Det går exempelvis överraskande kort tid innan vanligt folk får ta ställning i tortyrfrågan. I säsongsfinalen får man fler skäl att ifrågasätta folks handlande. Nog för att de försöker plantera in temat om att man måste göra tunga ting för att överleva i denna nya värld, men det går så snabbt för dem att nå dit och en del av deras val och gärningar känns helt over the top.

Finalen har dock sina slagkraftiga inslag och stunder av den surrealistiska men konkreta känslan av alltings plötsliga förändring som är en av undergångsberättelsens största lockelser. I ett ögonblick av lugn i ett luxuöst hus vid havet, med måsarnas skri som ackompanjemang snarare än zombiegrymtande, till exempel. Och den avslutande åkningen är fin, även om den inleds med en klyschig sorgepose.

Likt moderserien inleder "Fear the Walking Dead" med en kort och inte helt klockren säsong. Om den också kommer utvecklas till en modern klassiker återstår att se. Jag är ärligt talat lite skeptisk, och bävar nästan för de oundvikliga crossover-avsnitt man kan räkna med (det konceptet är ibland hypnosbrytande snarare än berikande). Författarna verkar ibland inte helt säkra på vad de håller på med. Men jag kommer säkert titta vidare, av ungefär samma skäl som jag (lyckligtvis) gav TWD fortsatt förtroende: jag gillar apokalypser i långformat.

© Anders Lindahl
2015-10-07



Originaltitel: Fear the Walking Dead - Season 1
USA, 2015
Regi: Adam Davidson Kari Skogland
Med: Kim Dickens, Cliff Curtis, Ruben Blades, Frank Dillane, Alycia Debnam-Carey, Elizabeth Rodriguez, Mercedes Mason, Lorenzo James Henrie, Colman Domingo, m.fl.

Genre: Drama, Skräck
Teman: The Walking Dead Zombies


Ingår i följande teman


The Walking Dead

Zombies





     

Dela |