The Grand Budapest Hotel (2014)

Ralph Fiennes äger

Först möter vi författaren (Tom Wilkinson / Jude Law) som blickar tillbaka på mötet med en hotellägare, som i sin tur i en något äldre flashback berättar om hur han blev just hotellägare. I två steg går vi från 80-tal till 60-tal och sedan 30-tal, och 4x3-bild. Det är alltså historien om hur en författare berättar historien om historien om det en gång fabulösa Grand Budapest Hotel i den fiktiga staten Zubrowka i östra Europa, och dess mest lysande concierge, Gustave H.

Gustave – som utan överdrift är filmen främsta existensberättigande, snarare än själva hotellet – är en tämligen feminin Casanova med förkärlek för poesi och äldre, förmögna och blonda kvinnor. Han är också en oväntat modig herre som inte tvekar att med fara för livet träda till någon annans försvar. En osannolik karaktär, spelad med en sådan lekfull pondus av Ralph Fiennes att han blir alldeles overkligt verklig. De kontrollerade rörelserna, det precisa och avmätta sättet på vilket han avfyrar de vindlande replikerna – absurd världsklass.

Allt presenteras förstås med Andersons lakoniska humor och stilsäkert låtsasgamla bildspråk. Han har hittat eller skapat fantastiska miljöer som han göra sina typiska dockhusåkningar igenom. Det är rappt och torrt och ofta väldigt roligt på det där svårdefinierade Wes-sättet. De skämt som helt enkelt består av en oförutsedd gir eller replik är många. Oväntat ekivoka inslag flanerar titt som tätt förbi.

Handlingen, då? "Återstoden av dagen" möter "Nyckeln till frihet" är en egentligen alldeles felaktig sammanfattning som jag ändå inte kan förmå mig att kassera. Nytt försök: en värdefull tavla testamenterad till Gustave av en gammal älskarinna ("84?!" "Jag har haft äldre.") blir startskottet för en snabbt ihoprafsad pakt mellan conciergen och hans nye lärling – ingen mindre än hotellägaren i mellanflashbacken. Den avlidnas 'utökade familj' blir mäkta gramse och Adrien Brody skickar en mordisk Willem Dafoe efter dem. Gustave hamnar under tiden i fängelse varifrån han smider ränker, bland annat med hjälp av ett hemligt nätverk av hotellanställda och lärlingens älskade, en "förtjusande flicka" som praktiskt nog arbetar som delikatessbagare. I bakgrunden lurar kriget – det som varit och det som snart ska komma.

Det är omväxlande utomordentligt tramsigt, spännande och rörande. Med en del oväntat våldsamma inslag. Och tragik. Ja, som alltid förleds man att tro att Wes tänker nöja sig med mysig knasighet, med kravlös och vrickad cineastisk nostalgi, och som vanligt har man fel. Och här är den obligatoriska men alltså oväntade sorgligheten minst lika stark som i "Life Aquatic".

Stjärnskådisarna är som vanligt legio och kan få både för mycket speltid (Edward Norton, som sover sig igenom ännu en film) och för lite (Bill Murray). Jeff Goldblum hör enligt mig till de största ljuspunkterna. Han känns född till att leverera Wes Anderson-dialog. Bland huvudrollerna får relativt okände Tony Revolori klart godkänt. Men det vore svårt att ens tänka sig den här filmen utan Ralph Fiennes.

"The Grand Budapest Hotel" är likt Andersons flesta verk en utomordentlig hyllad film. Som så ofta finner jag mig en gnutta ljummare i min inställning. Vilket inte hindrar mig från att utan tvekan dela ut fyra russin. Den är svår- nästan oemotståndlig, men jag är inte säker på att den är ett mästerverk. Vad nu det betyder.

FOTNOT
Det hela ska enligt eftertexterna vara inspirerat av den österrikiske författaren Stefan Zweig, som på 20- och 30-talen var en riktig stjärna. Han är numera mest känd för sin självbiografi "Die Welt von Gestern", vilken han skickade till förläggaren strax innan han tillsammans med sin hustru begick självmord 1942 - uppgiven över världens öde. Som författare hade han både beundrare och belackare. I filmen lär både Författaren och Gustave vara löst baserade på Zweig.

© Anders Lindahl
2014-08-23

Originaltitel: The Grand Budapest Hotel
USA / Tyskland / Storbritannien, 2014
Regi: Wes Anderson
Med: Ralph Fiennes, F. Murray Abraham, Tony Revolori, Saoirse Ronan, Tom Wilkinson, Jude Law, Adrien Brody, Willem Dafoe, Jeff Goldblum, m.fl.

Genre: Drama, Komedi
Svensk biopremiär: 2014-03-21
Hemmabio: 2014-08-06
Teman: Tjugohundratalets bästa filmer

Relaterat ur russinbloggen
2015-01-12: Ryssen slog Ruben

Ingår i följande teman

Sök