The Big Wedding (2013)

Crazy blir konformism i halvbakad familjefars

2 russin

Två 60-plusare inbegripna i intimt umgänge. Inte den vanligaste inledningen på en amerikansk film. Dessutom blir de avbrutna av en gäst i huset. Men även fortsättningsvis fortsätter den äldre generationen i ”The Big Wedding” att framhålla sina frigjorda attityder mer än deras yngre ättlingar behagar göra. Generellt. Undantag finns. Men det är uppenbart att den här familjefarsen vill testa en del tabun och gärna diskutera olika uppfattningar om sexualmoral och passande beteendemönster. Åtminstone så länge den lyckas hålla persongalleriet aktiverat och ger dem något att kommunicera överhuvudtaget.

Snabb introduktion till ett otal rollfigurer, som man i förväg kan anta kommer att sammanstråla på ett stort bröllop. Där finns ett yngre par på väg att gifta sig (en viktig förutsättning i sammanhanget), en på ytan sträng och formell men i grunden kanske mer flexibel katolsk präst (spelad av Robin Williams) och Robert De Niro som en bohemisk äldre konstnär med Susan Sarandon och Diane Keaton som de signifikantaste kvinnorna i hans liv. I klartext: en före detta fru och en aktuell partner. Nu måste den före detta föreställa nuvarande under ett par dagar för att hålla uppe ett visst sken av fina familjevärden inför besökande festdeltagare från Colombia, med förmodat striktare värderingar. För att försöka förklara förhållandena så enkelt som möjligt.

Alla verkar ha något att dölja. Förvecklingar uppstår. Språkförbistring. Kulturkrockar. Vänsterprassel och viskande konversationer i lönndom. En flod av nödlögner och enstaka nakenbad. Blixtförälskelse med förhinder, givetvis. Irrationella handlingar och irritationsmoment. Fånerier och friktion. Sammansatt med gott humör och blinkningar åt eller småstölder från föregångare som ”Min bäste väns bröllop”, ”The 40-Year-Old Virgin” och ”Wedding Crashers”. Till exempel.

Det finns en potential för en crazykomedi över genomsnittet med explosiva intriger och stegrande spänning i småmysig anda, men under den sista tredjedelen (akten, om man så vill) är det uppenbart att det viktigaste är att lägga allt tillrätta, följa den förväntade mallen och skicka alla inblandade till om inte den fulländade lyckans land, så i alla fall ett manifesterat harmoniskt sinnestillstånd med de mörkaste molnen bortsopade från himlen. Resultatet blir en ovanligt lång avtoning och en närmast självutplånande dramatisk kurva med alltför lättköpta lösningar på alla problem som presenterats.

Som helhet är filmen ändå sebar på grund av lättsam charm och stjärnglans, även om högdjuren nästan tvingas trampa ner varann i kampen om utrymme och några av rollfigurerna lämnas i sticket med tunna, otillfredsställande storybågar. ”The Big Wedding” landar till slut som en konformistisk komedi med ganska litet att lägga till kanon i sin subgenre. Däremot är det inte den totala katastrof den utmålats som på sina håll och framförallt Keaton och Sarandon visar att de fortfarande har det. Vad det nu egentligen är, som de kunde ha fått leverera mycket mer av i en färdigare film.

© Johan Lindahl
2013-12-29



Originaltitel: The Big Wedding
USA, 2013
Regi: Justin Zackham
Med: Robert De Niro, Susan Sarandon, Diane Keaton, Katherine Heigl, Amanda Seyfried, Topher Grace, Ben Barnes, Robin Williams, Christine Ebersole, David Rasche, Patricia Rae, Ana Ayora

Genre: Komedi, Romantik
Hemmabio: 2013-11-13







     

Dela |