Smashed (2012)

Ur ångorna ut i det obarmhärtiga ljuset

Alkohol. En del kan kontrollera den, göra den till ett glädjeämne vid utvalda tillfällen. Andra kan inte. Berättelser om hur den kryper in och förstör en relation finns det nog ganska många av om man börjar räkna efter. ”Smashed” vänder på steken och skildrar hur svårt det kan vara att sluta, inte bara på grund av själva begäret - om det nu är biologiskt, psykologiskt eller en kombination. Utan även om hur omgivningen antingen hjälper eller stjälper. Och vilka nya dilemman som uppstår i processen.

Kate och Charlie är ett ungt par för vilka drickande på något sätt alltid verkar ha varit en naturlig del av samvaron, en viktig beståndsdel i deras gemensamma bygge, det som håller dem samman. Är det ett problem? Kate börjar inser att det kan vara det, efter att ha blivit akut illamående under en av lektionerna i en lågstadieklass (eller möjligen mellan-) på skolan där hon undervisar och i all hast snott ihop en nödlögn om graviditet som orsak. Dessutom har hon i fyllan och villan prövat på crack och vaknat upp på en plats hon vanligtvis inte alls frekventerar, vilket kunde ha lett till något ännu värre.

Hon kommer i kontakt med Anonyma Alkoholister, får en stödperson och börjar så smått få mer ordning på livet, vilket även leder till svåra insikter och frågan om fullständig ärlighet på gott och ont, liksom inte minst nya spänningar i äktenskapet. Maken Charlie har inte alls kommit till samma punkt i livet och är inte beredd att ge upp ute- och umgängesliv i allmänhet med tillhörande konsumtion av de drycker som ”kräftor kräva” enligt en gammal pamflett från svensk nykterhetsdebatt någon gång i tiden.

”Smashed” är en kort film, knappt 80 minuter med den där igenkännliga karaktären av relativ lågbudget och festivalcirkus. Jo, redan omslaget ståtar med information om speciella jurypriset från den välrenommerade filmfestivalen i Sundance, liksom en utmärkelse från kritikerna på New York Times. Och det kan den väl vara värd. Den kan verka lite trevande och ostrukturerad - i linje med huvudpersonernas liv - inledningsvis, men stramar upp sig och lyckas framförallt framkalla känslor och relaterbara situationer med observationer om människor i allmänhet. Mary Elizabeth Winstead (som bland annat synts i de två senaste ”Die Hard”-installationerna, liksom Tarantinos ”Death Proof”) blir mer och mer övertygande som den vacklande lärarinnan med svårigheter att välja väg - och rätt vänner. Det är Kate som verkligen står i centrum och kämpar med elementen.

Aaron Paul (langaren Jesse Pinkman i ”Breaking Bad” med mera) får som Charlie en mer stödjande biroll. Även om stödjande inte direkt är det mest rättvisande ordet för Charlies funktion i relationen. Hur det kommer att utveckla sig, om filmen i sig ska välja den upplyftande linjen och försäkra oss att det går att börja om och bli den person man vill vara, eller gröpa ur optimismen med en grynigare och mer obekväm diskbänksrealism, däri ligger spänningen som ”Smashed” lyckas uppehålla hela vägen. Inte perfekt strukturerad eller sylvass i alla stycken, men iakttagelserna är ofta träffande, den diskret skruvade humorn i marginalen utnyttjas i rätt doser och som sagt, Winstead ger sig hän på ett sätt som bär dramat igenom även de passager som skulle ha kunnat flacka och tappa fokus.

© Johan Lindahl
2013-08-08

---

Tack till Sony Pictures Home Entertainment för recensionskopia

Originaltitel: Smashed
USA, 2012
Regi: James Ponsoldt
Med: Mary Elizabeth Winstead, Aaron Paul, Nick Offerman, Megan Mullally, Octavia Spencer, Kyle Gallner, Mary Kay Place

Genre: Drama, Romantik
Hemmabio: 2013-06-05

Sök