Game of Thrones - säsong 3 (2013)
Återtar tronen, men inte ohotad
Kommer ni ihåg i "Deadwood", när man till sin häpnad plötsligt började förnimma en gnutta sympati i sitt hjärta för den till synes hjärtlöse Al Swearengen? Kommer ni inte ihåg det? Då har ni viktigare saker att göra än att läsa om, eller ens titta på, "Game of Thrones". Någon slags prioriteringar måste man ha ...
Men nu gjorde jag det igen; skapade mig en ursäkt att prata om "Deadwood". Titta, jag håller fortfarande på! Skärpning.
I tredje säsongen av "Game of Thrones", i alla fall, händer något liknande. Plötsligt kan man inte låta bli att tycka lite synd om en med rätta avskydd karaktär. Och faktum är att ungefär exakt samma sak, med liknande premisser, händer med en annan osympatisk figur ungefär samtidigt. Båda dessa kräk i prekära situationer kommer få det marigt, men om det vore en tävling i stackarshet tror jag nog att den som bara mister handen får betrakta sig som förlorare - och vara tacksam för det.
Första säsongen golvade mig totalt. Magnifik underhållning med en närmast fulländad dramatisk kurva. Andra vändan var underhållande men kändes mer splittrad och mindre målmedveten. Här, efter ungefär tre 'uppvärmningsavsnitt' där man får ungefär samma 'hoppiga' stämning, klickar det plötsligt igen och nästan alla storylines känns intressanta. En skön blandning av payoffs och motgångar höjer dramatiken ett rejält snäpp.
Norr om muren har Jon Snow hamnat i fel lag, eller kanske rätt lag. Den avskyvärde Craster som samlar på döttrar blir motvillig värd åt hans forna vapenbröder, i alla fall ett tag. I sydost använder draktämjaren Daenerys sina knappa resurser till att köpa sig en armé, och det är inte vilken samling svärdsviftare som helst. Plötsligt känns hela tronspelet avgjort på förhand, bara de här läskigt disciplinerade och brutalt tuktade snubbarna kan skeppas över havet. Tywin Lannister dominerar och manipulerar och Charles Dance trivs som fisken i vattnet i en av sina allra mest skräddarsydda roller medans hans minste son Tyrion fortsätter att etablera sin karaktär som en av seriens mest mänskliga. Unge kung Joffrey (imponerande obehagligt spelad av Jack Gleeson) har fått ögon för en annan kvinna än Neds Starks äldsta dotter Sansa, som ändock dröjer kvar i huvudstaden King's Landing. Den nya kvinnans mor (Diana Rigg, skådespelerskan som äktade James Bond i "I hennes majestäts hemliga tjänst") är det slagfärdiga och helsköna gamla överhuvudet för en släkt som verkar nästan lika förmögen som Lannisters. Fotvandrande flyktingen lillasyster Stark hamnar i nytt sällskap, varken genomont eller genomgott, verkar det som. Bror duktig Stark (Robb) börjar få allt svårare att hantera sina bundsförvanter och den armé som nästan mållöst strövar omkring och söker hämndbatalj med den släkt som lät halshugga Ned, vars skugga fortfarande vilar tung över serien.
Uj, det är så många karaktärer och handlingstrådar så jag ger upp mina försök att sammanfatta dem. Men det klickar, som sagt, alltihop engagerar igen och känns på väg någonstans och åter frestas man försumma nattsömnen och beta av några avsnitt på raken - om man haft tålamod nog att låta några stycken ackumuleras. Och det där 'problemet' med att det är 'för många' karaktärer görs det vid ett tillfälle en kraftinsats för att lindra. Vad man än tycker om den saken ...
Bröllop mellan motvilliga parter är ett tema, vilket leder till både en deppig tillställning och säsongens definitivt mest omtalade och kanske även mest omskakande scen. Effektivt uppbyggt, gravt chockerande. Faktiskt.
Svårt att toppa, om det är rätt ord, och det sista avsnittet känns i jämförelse mest som en uppvärmning inför nästa säsong. Men det är en lovande uppvärmning. Det kommer knappast ur det blå, men plötsligt blir det väldigt rimligt att föreställa sig hur många av de stridande arméerna lägger sina meningsskiljaktigheter åt sidan för att samlas mot en fiende som hotar dem alla. Vilka av dem som ändå kommer envisas att hugga sina vanliga människofiender i ryggen, har säkert bettingföretagen redan förberett korrekta listor på. Vi andra får vänta och se.
© Anders Lindahl
2013-06-10
Originaltitel: Game of Thrones - Season 3
USA, 2013
Regi: Michelle MacLaren David Nutter
Med: Emilia Clarke, Maisie Williams, Peter Dinklage, Lena Headey, Nikolaj Coster-Waldau, Kit Harington, Richard Madden, Aidan Gillen, Alfie Allen, John Bradley, Charles Dance
Genre: Äventyr, Fantasy, TV-serie
Teman: Game of Thrones
Ingår i följande teman
