Miss Bala (2011)

Skönhet och chockterapi i en sjuk värld

Hon är på fel plats vid fel tillfälle. Så enkelt, och så illa är det, om man ska sammanfatta Lauras olycka. Hon är en ung kvinna från vad som ser ut som vanligt förekommande arbetarklass, de som varje dag strävar på för att få ihop tillräckligt med pengar till ett fungerande liv utan att vara komplett utfattiga eller förvisade till den utpräglade slummen. De har drömmar och en av hennes är att delta i den lokala skönhetstävlingen Miss Baja California. Staden är Tijuana i det nordvästra hörnet av Mexiko vid gränsen till USA. Kring den gränsen har osäkerheten ökat markant på senare år och totalt har tiotusentals människor förlorat livet i det krig mot narkotikakartellerna som den nu snart avgående presidenten Felipe Calderón inledde vid sitt tillträde år 2006.

Korruptionen är ett massivt problem och flera utrensningsaktioner har tillgripits för att göra polismakten mer hederlig och fri från personer med egna kopplingar till kartellerna. Federala poliser, armén och ett stort batteri av instanser har dragits in i konflikten - för att nu inte glömma bort alla civila medborgare som kan råka vara i närheten när det smäller. Mexikos status som det viktigaste transitlandet för kokainsmuggling från Sydamerika till USA har skapat en marknad så lukrativ att den inte bara krossas i ett slag. Ligorna som tjänar på handeln är flera, mäktiga, har troligen infiltrerat delar av statsapparaten och definitivt flera regionala myndigheter. De förfogar dessutom över egna privatarméer, eller kan ibland sägas vara egna arméer i grunden, uppbyggda kring avhoppade före detta elitsoldater från landets försvarsstyrkor. När jag själv besökte Mexiko för ett knappt år sedan för att hälsa på min dåvarande flickvän (numera fru) och korsade gränsen mellan nordöstra Mexiko och södra Texas kunde jag notera uppmaningar att inte försöka transportera illegala substanser söderifrån in i USA, medan motsvarande skyltar på andra sidan fokuserade på att man inte ska föra med sig skjutvapen över gränsen söderut. Det finns anledningar till det, vilket rapporterats av bland andra Time; drogerna färdas norrut. Vapen tvärtom.

I reportageboken ”Kokain” berättar de svenska journalisterna Lasse Wierup och Erik de la Reguera bland annat om vilken inverkan denna 'lyxdrog' som konsumeras i Nordamerika och Europa av ofta välanpassade personer som aldrig skulle se sig själva som 'knarkare', har på nationer som Mexiko. Där filmen ”Miss Bala” utspelas. Huvudpersonen Laura har anmält sig till skönhetstävlingen - sade jag det? Men innan den drar igång hinner hon hamna i vägen för en kriminell kartell i färd med att massakrera människor på en nattklubb. Ligan låter henne leva, men från den stunden är hon i princip ligaledaren Linos privata ägodel. Han inser poängen med hennes medverkan i tävlingen och försäkrar sig om att hon verkligen får vara med, när hon riskerar att relegeras. Men det gör han naturligtvis inte utan att begära gentjänster. Flera gånger försöker hon slingra sig ur ligans grepp, men de släpper inte taget. Hon har sett för mycket och ju mer hon samtidigt komprometteras genom sin närvaro under deras aktiviteter, desto mer oskadliggjord och mindre av ett hot mot dem verkar hon uppfattas av Lino med anhang. Dessutom kan de ha konkret nytta av hennes unga oskyldiga uppenbarelse när pengar ska överföras, eller när man vill komma åt någon som verkligen är ett hot mot dem…

Ingen ljusning synes för Laura, trots tävlingen. Kan hon klara sig ur det här med livet och hedern i behåll? Har hon egentligen några valmöjligheter värda namnet? Är världen överhuvudtaget rättvis? Den sista stora frågan är väl den enklaste att besvara: Nej. Kan filmer som den här göra något för att förändra detta faktum?
- Jag tror definitivt att filmer kan påverka om de har något viktigt att säga. Men jag tror att de främst influerar oss när det gäller förståelse av oss själva, förklarade ”Miss Bala”-regissören Gerardo Naranjo när jag intervjuade honom på gatan utan Pusterviksteatern i Göteborg för nu snart sex år sedan.
Då var han på filmfestival med sin andra långfilm ”Drama/Mex” i följe. En fragmentarisk och inte helt färdig film som jag ändå gillade och som ansträngde sig att säga något om den aktuella stämningen i landet, ”ett ungt land” som Naranjo själv underströk. Och som har historier värda att berätta. Det sistnämnda är svårt att argumentera mot, delvis tyvärr på grund av den dramatiska utvecklingen i landet under åren som gått sedan dess. Men det som Naranjo visat sig allt bättre på, är samma förmåga att levandegöra landet på film, så som det ser ut i vissa stycken - med medvetet fokus på de mörkaste sidorna. Här har han ett större artilleri att arbeta med än sist och det syns på duken. Inte minst i några drastiska och brutala sekvenser där kulorna ('bala' betyder för övrigt just kula) viner vid en gränspostering och senare i ett hotellkomplex.

Dessutom har han den unga Stephanie Sigman som centrum, ett mänskligt nav kring vilket många till synes omänskliga varelser cirkulerar och en kvinna som utnyttjas av egentligen hela sin omgivning på alla tänkbara sätt. Det inkluderar även ordningsmakten, för den får (som så ofta i socialrealistisk latinamerikansk film) inte heller någon direkt smickrande image spridd till omvärlden. Arrangörerna av skönhetsgalan verkar också vilja leva i sin egen lilla drömvärld där människor är handelsvaror och hyckleri är en del av paketet. Många detaljer i intrigen kan förefalla lite oklara och svåra att greppa. Förvirrande, kanske på ett medvetet sätt. För den ständiga känslan man får är att Laura verkligen inte kan lita på någon. Utom möjligen sin lillebror, som i sammanhanget är fullkomligt maktlös. Mexiko i stort kan här synas bestå av ett antal stora spelare som slåss om just makten, utan att hederligheten och det allmänna bästa frodas direkt på någon sida - lite som Los Angeles framstår i den hårdsmälta snutserien ”The Shield” - medan majoriteten består av sådana som Laura och hennes familj. De som drömmer och kanske får sina fem minuter i rampljuset någon gång när det blir ljus över.

Men visst, Mexiko är ett stort och på många sätt rikt land med flera ljuspunkter också. Jag har hunnit se några av dem och hoppas stifta bekantskap med fler i framtiden. ”Miss Bala” gör sitt jobb rejält och bra och skildrar en del av verkligheten med en frenesi som den förmodligen förtjänar. Och Gerardo Naranjo har förhoppningsvis mer att berätta om framöver.

© Johan Lindahl
2012-11-03

Originaltitel: Miss Bala
Mexiko, 2011
Regi: Gerardo Naranjo
Med: Stephanie Sigman, Noé Hernández, Irene Azuela, Jose Yenque, James Russo, Leonor Vitorica, Juan Carlos Galván, Miguel Couturier

Genre: Drama, Thriller

Relaterade artiklar
En mexikan som inte tror på magi

Sök