Wide Sargasso Sea (2006)
Aristokratiska förvecklingar och kärlek med förhinder i Karibien
Visst borde jag känna till den här historien egentligen? Titeln ekar bekant och berättelsen finns filmad i ett par olika versioner. Just den här skulle jag egentligen ha recenserat för något år sedan, men den blev liggande. Av någon anledning. Och det är inte filmfrossa för alla smaker. Mest för älskare av allt brittiskt, inte minst då så kallade 'period pieces' med miljöer från förr, ni vet alla tydliga klasskillnader och koloniala premisser. Och, kan tilläggas, för dem som inte räds mörk passion och rara romanser som slår över i något betydligt mer problematiskt. Helt igenom uppbygglig är inte skildringen av hur en en man av fin familj i gamla England tar sig över oceanen till Jamaica, introduceras för en dam av börd men utan direkta medel - och ingår äktenskap.
Till att börja är jag ganska distanserad och försöker hitta engagemanget för ett drama som lever mer på atmosfär, mystik och förstulna blickar än distinkta intrigvändningar. Men sådana kommer, och de är verkligen distinkta. Handlingen kallas en prequel, alltså en typ av förövning till den i "Jane Eyre" (som jag också måste medge mig ha missat men faktiskt finns i en ännu färskare filmversion) även om berättelserna har olika författare; Jean Rhys (här) respektive Charlotte Brontë. Edward Rochester (Rafe Spall) är son nummer två i sin förnäma familj och förväntas inte få ärva dess gods och övriga fruktbärande ägor. När han kommer till den karibiska ön där klimatet är aningen hetare och insekterna aningen ilsknare, fattar han och den unga Antoinette Cosway (Rebecca Hall) tycke för varandra, helt enligt planen. Och det börjar bra, med växande intima känslor och förtroende, hur ofta de än upprepar "jag känner dig ju inte egentligen”.
Men allt oftare får Edward antydningar av tjänstefolk och andra plötsligt uppdykande individer på ön som gör honom uppmärksam på en tragisk förhistoria och möjligen inneboende opålitlighet i den släkt där han just gift in sig. Vem är hans lyckliga brud - egentligen? Varför envisas hon med att ställa svåra existentiella frågor på sin spets mitt i det som ska vara lekfulla övningar i sängen? Har hon inte en del drastiska humörsvängningar? Parallellt anförtror sig Antoinette åt tjänstekvinnan Christophine (Nina Sosanya) som har flera bestämda åsikter om hur den gryende äktenskapliga krisen ska bemötas. Men är det försent?
”Wide Sargasso Sea” finns alltså i en tidigare version från 1993 i regi av John Duigan. Vilken av dem som är bäst är forum för vissa diskussioner på Internet Movie Database. Själv har jag alltså inte sett den tidigare, vilken verkar vara ännu mer erotiskt explicit än den här tolkningen - som definitivt inte saknar det elementet heller. Regissören Brendan Maher har främst gjort just TV-filmer som den här, vid sidan av avsnitt i serier som ”Upstairs Downstairs” och ”Spooks”. Rafe Spall som den bekymrade Edward har faktiskt en roll i Ridley Scotts aktuella ”Prometheus” liksom Roland Emmerichs ”Anonym”, medan Rebecca Hall kan vara bekant från Ben Afflecks ”The Town” i fjol eller ”Red Riding”. Känner du igen Nina Sosanya eller Lorraine Burroughs som den förföriska hemhjälpen så har båda förekommit flitigt inte minst i brittiska TV-seriesammanhang. Alltså, det är ingen brist på kompetens eller inlevelse här. Själva inramningen kan dock vara lika attraktiv som frånstötande beroende på vad man räknar med att få ut. Det är inte komplett lättsmält, lättolkat eller så okomplicerat romantiskt som exempelvis DVD-omslaget kan ge sken av. Själv är jag kluven inför helheten och tycker att temat kunde ha fördjupats och inte till synes lämnat publiken i sticket som det bryska slutet kan sägas göra. Men stämningen finns där. Och spänningen växer efter en trevande inledning.
© Johan Lindahl2012-05-31
Tack till Atlantic Film för recensionskopia