Cairo 678 (2010)
Debattinlägg med nerv och närvaro
Egypten, ett land vars öden efter förra vårens uppror mot president Mubarak vi följt världen över. Ett land med en stor växande befolkning i hjärtat av det vi kallar mellanöstern och därmed en plats där utvecklingen sannolikt påverkar vad som händer i resten av regionen. Men den här filmen fokuserar på ett samhällsproblem som det tydligen talas mer tyst om och framstår som tabubelagt: sexuella trakasserier eller i värre fall rena övergrepp. Det kan hända på bussen, på gatan, via telefon eller i vimlet efter en fotbollsmatch.
Filmen kliver oförväget rakt in i lejonkulan med ett nervigt bild- och formspråk som betonar de personliga upplevelserna och reaktionerna, hos offren och deras omgivning. Tre kvinnor står i centrum och har olika erfarenheter. Deras sätt att hantera händelserna skiljer sig också, men deras liv sammanlänkas och kommer att påverka varandra. Nelly arbetar på ett call center och råkar dagligen ut för olämpliga kommentarer från kunder. Hon försöker sig också på en karriär som ståuppkomiker ihop med sin fästman. Men en dag går en förbipasserande bilist klart över alla gränser och hon vill anmäla ärendet, vilket inte direkt uppmuntras av polisen. Rykte - framförallt familjens - är viktigare än rätt i samhället.
Saba har drabbats av en trolig gruppvåldtäkt och svarar med att starta en typ av terapiverksamhet inriktad på självförsvar för kvinnor som delar hennes trauma. Där kommer hon i kontakt med Fayza, som inte vill medge att hon utsatts för trakasserier, även om det verkar ske regelbundet. Till slut slår hon tillbaka med radikala metoder och detta provocerar fram en egen polisutredning. Den ackumulerade vreden har kokat över, vilket i sig skapar nya problem.
”Cairo 678” kan säkert verka teatralisk och övertydlig och människors öden länkas möjligen ihop för ändamålet väldigt smidigt, men det är också ett distinkt drama med en stark närvarokänsla. Rollinsatserna övertygar i alla fall mig, särskilt de tre kvinnorna i huvudrollerna. Slutsträckan på detta dramatiserade debattinlägg drar de lämpliga slumpvisa sammanträffandena till sin spets, men håller spänningen vid liv och leder fram till en gripande och möjligen Hollywood-inspirerad final (regissör Diab har studerat filmskrivande i New York). Men framförallt är det just det personliga tilltalet som gör att berättelsen växer och blir bättre och bättre snart sagt för varje ruta efter en lite konfunderande inledning. Stark trea i slutbetyg. Och förhoppningsvis kan filmen ses i fler sammanhang än festivaler i framtiden, även i Sverige.
© Johan Lindahl
2012-02-05
Originaltitel: 678
Egypten, 2010
Regi: Mohamed Diab
Med: Boshra, Nelly Karim, Nahed El Sebaï, Maged El Kedwany, Bassem Samra, Ahmed El Feshawy, Omar El Saeed
Genre: Drama
Svensk biopremiär: 2012-03-09
Teman: GIFF2012
Ingår i följande teman
