En natt i New York (1985)

"What do you want from me? I'm just a word processor!"

Jag hade en gång en märklig upplevelse under tidigt 90-tal, när jag skulle ta mig ut ur Stockholms innerstad till den ö där jag bodde under en praktikperiod. Allting gick fel, det kändes liksom inte menat att jag skulle komma ut ur stan. Bland inslagen fanns en skärrad, förbifladdrande kvinna med finsk brytning som fick min sista femkrona strax innan jag insåg att jag hade behövt den till en telefonautomat. Det var något som kändes bekant med hela den absurda upplevelsen, och till slut insåg jag varför: det var light-versionen av "En natt i New York".

"Jag ville ju bara träffa en tjej. Måste jag DÖ för det!?"
Ungefärligt citat från ett av Griffin Dunnes sammanbrott i Martin Scorseses kanske allra bästa film. Ja, du läste rätt. Jag försöker inte häda eller provocera; jag tycker banne mig att det här är den tidiga toppen på en fortfarande pågående och imponerande karriär. Film blir inte mycket filmigare än så här.

Ändå är den inte helt orealistisk. Den här kvällen är allt annat än normal men handlingen, ihopkokad av praktiskt taget okände Joseph Minion, kunde vara en sammanfattning av ett flertal händelserika nätter rakt ur verkligheten.

Jag undrade inför återbesöket i den här bortglömda 80-talsklassikern om jag brukat hylla den för att vara lite speciell, eller om den verkligen har sådan verkshöjd som jag alltid påstått. Jag har haft helt rätt hela tiden, kan jag belåtet konstatera efter att ännu en gång, med en blandning av gapskratt och medlidande, sugits med i den malström av små och stora komplikationer som utgör en natt i New York för fridsamme ordbehandlaren Paul Hackett. Han är alltså inte en dator, även om han bara har marginellt starkare personlighet, utan jobbar framför en dator - vilket inledningsscenen med imponerande tråkighet demonstrerat.

Om man ska vara exakt utspelar sig nästan hela filmen i Soho; konstnärernas och de märkliga existensernas kvarter, och väldigt långt ifrån Pauls hemtrakter. Så långt att det inte är att tänka på att gå hem när han väl insett att den tjej som han spontant korsat stan för att träffa inte riktigt är något för honom. Med sin enda peng utflugen genom taxirutan är han fast i en till synes helt galen stadsdel. Vid ett tillfälle säger en person något om att det måste vara fullmåne. Det framgår i så fall inte i filmen, men något verkar vara å färde. Att det hela utmynnar i att en arg pöbel, anförd av en glassbil, jagar Paul genom gatorna känns helt naturligt en natt som den här. Men det är inte bara faran som gör natten så märklig, det är lika mycket alla de bisarra dialogerna och förbifladdrande roligheterna.

Dunne - den normale men alltmer hysteriske - är fantastisk, vare sig han anstränger sig för att vara trevlig mot en konstig främling för att inte missa sin sista chans att komma hem eller säger "woooooooow" efter att ha blivit avfärdad av växeltelefonisten hos polisen. Roseanna Arquette gör sin förmodligen bästa roll, tillika filmens mest tragiska inslag. Att Scorsese också lyckas göra humor av så tunga ingredienser beror helt enkelt på att han inte gör det med ett hysteriskt fnitter, utan med hysteriskt allvar. Ibland känns filmen som en solklar inspirationskälla för Larry David.

Många igenkännliga men kanske svårplacerade ansikten fladdrar förbi. Hotfulle Horst spelas av ingen mindre än Will Patton, den glassbilsägande retstickan av Catherine O'Hara (från diverse Christopher Guest-filmer, med väldigt mycket mera) och den stackars välmenande barägaren av flitigt arbetande John Heard. Cheech och Chong är två kringdrivande tjuvar som kommer ha en viktig funktion för att knyta ihop filmen till dess smått fantastiska slut.

Musiken och SteadiCam-åkningarna men framfört allt stämningen och den genuina konstigheten samverkar till att skapa en film som, om man är på rätt humör, kan svepa med en på en fantastisk tripp. Ja, den är "jobbig" att se, men det är en möda jag varmt rekommenderar.

© Anders Lindahl
2011-12-20

Originaltitel: After Hours
USA, 1985
Regi: Martin Scorsese
Med: Griffin Dunne, Rosanna Arquette, Linda Fiorentino, Teri Garr, John Heard, Catherine O'Hara, Will Patton, Verna Bloom, m.fl.

Genre: Komedi, Thriller

Sök