Livet i 8 bitar (2002)

Sista gubben dör redan på andra banan

Alla som spelat TV- eller datorspel vet hur lätt det kan vara att fastna framför skärmen alltför länge. Man bara måste klara av den sista gubben eller komma vidare till ännu en nivå. Men få är väl tack och lov så besatta som J (Sunil Mushi). Hans 8-bitars Nintendo går före flickvän, familj och studier och när han får en chans att vara med i VM i TV-spel har han äntligen hittat ett utlopp för sin annars ganska begränsade talang.

Problemet är bara att tävlingen sammanfaller med den judiska högtiden Seder, en helg som J helt enkelt inte kan utebliva ifrån om han vill fortsätta att tillhöra sin smått stormiga och emellanåt väldigt traditionsbundna familj. Plötsligt tar historien en annan vändning och vi återfinner utan förvarning J på sjukhus där han själv till sin förvåning upptäcker att han saknar den så viktiga handkontrollhanden. Resten av historien visas därefter i tillbakablickar då J återberättar vad som har hänt för sina rumskamrater; den sympatiske Stig (Tomas Norström), den otålige och ordentligt omplåstrade Ove (Björn Granath) och den tämligen nollställde Herman (Nils Moritz).

"Livet i 8 bitar" är skriven av Jonathan Metzger och Jonas Raber och regisserad av Metzger med assistans av Pontus Klänge. Ingen av dem har tidigare gjort en långfilm och det märks tyvärr ganska tydligt. Filmens form är lite kul där J emellanåt jämför sin vardag med ett TV-spel och följaktligen gestaltas i animerade sekvenser av spelgubbar. Metzger och kompani funderade först på att låta hela filmen se ut som ett spel, med poängräkning och annan grafik runt aktörerna, men det var tacksamt nog en idé som inte fullföljdes. De animationer som behållits fungerar, även om de knappast kan sägas tillföra filmen något.

Berättarmässigt finns det en hel del problem i filmen. På manusstadiet tycks författarna förälskat sig i en massa scenidéer och roliga sekvenser som de sedan inte har haft hjärta att kasta bort. Visst, David Batras gästspel som den stereotypa indiska affärsinnehavaren är underhållande. Det är också Staffan "Lillstrumpa" Westerberg som kickboxande psykolog. Men ingen av dessa sekvenser fyller någon funktion i filmen som helhet utan saktar bara ytterligare ner ett alltför långsamt tempo.

J:s berättelse från sjukhussängen hoppar än hit och än dit i kronologin vilket får Björn Granath att tjata på honom att någon gång komma till saken. Till slut är det inte utan att man faktiskt håller med honom. Lite mer struktur i berättandet och ordentliga nedskärningar i manuset skulle inte ha skadat filmen. Tyvärr blir "Livet i 8 bitar" trots sina roliga partier nästan lika seg och långtråkig som den skildrade familjemiddagen.

I valet mellan en svag trea och en två lutar jag nog tyvärr mer åt det senare betyget. Synd, det är alltid tråkigt att se en mindre lyckad svensk film. En avslutande komplimang dock och den går till K-Pist och den mysiga datorspelsmusiken som genomsyrar hela filmen.

© Andreas Hallgren
2002-09-24

Originaltitel: Livet i 8 bitar
Sverige, 2002
Regi: Jonathan Metzger
Med: Sunil Munshi, Kjell Bergqvist, Eva Dahlman, Jan Malmsjö, Malin Larsson, Bojan Westin, Jessica Zandén m.fl.

Genre: Komedi
Svensk biopremiär: 2002-09-27

Sök