Red (2010)

Roande enkel dråplighet

Att se kombinationen Willis, Malkovich, Freeman och Mirren plocka fram tunga automatvapen ur garderoben och gå loss mot konspirerande bofvar kan låta ganska lockande på ett ytligt men envetet existerande medvetandeplan, och visst är de ganska majestätiska i denna uppenbarelse. Också. Filmen i sig är inte överväldigande originell eller nyskapande i sitt slag, men fyller ändå den kavata kostym den skurit åt sig själv.

Leader of the Old Pack är farbror Willis, eller farfar som han kommer att kallas ett par gånger under handlingens gång. I ”Red” (som är en förkortning för Retired Extremely Dangerous) är han Frank, en avpolletterad före detta CIA-fältarbetare (ja, han är inte bara en gammal analytiker som han inledningsvis påstås ha varit). Nu öppnar han kuvert och river sina pensionscheckar bara för att få en ursäkt att språka med en trevlig, drömmande, något yngre dam på den relevanta myndigheten (Mary-Louise Parker). Hon visar sig vara äventyrslysten nog när hon kommit över chocken efter att högst ofrivilligt fått hänga med Frank på flykt undan lönnmördare som kontrakterats av någon... Ja, just det, vem kan det vara?

Det förefaller dock sannolikt att hans gamla arbetsgivare är med på noterna och vill se honom eliminerad. Otack är världens lönecheck på gamla dagar. I jakten på sanningen plockar han upp sina tidigare polare; en cancersjuk Morgan Freeman, en paranoid men inte alltid omotiverat sådan John Malkovich och på ett senare stadium Helen Mirren som försöker anpassa sig till ett lugnt liv men saknar spänningen från det förflutna.

Stora gester. Stora skarpslipade skjutjärn. En del svart humor som påminner oss om att inte ta detta på alltför stor högdraget allvar (som om vi skulle kunna göra det). Ändå saknar jag spetskompetens, det där lilla extra, framförallt i manus. Hur många gånger blir man verkligen överraskad? Men Brian Cox är en avväpnande kufisk injektion som rysk före detta spion med gamla tvetydiga band till den Fantastiska Fyran vi följer. Och Parker roar sig med sin sedvanliga subtila mimik och arbetar hårt på trovärdigheten i sin fascination för 'farbror' Frank på ett mer än vänskapligt plan.

Problemet är alltså främst att det kunde lagts mer energi på att ge de här mestadels rutinerade rävarna och etablerade scenstjälarna fler repliker av en kaliber de verkligen kunnat vältra sig vällustigt i; kanske till och med fler dåliga vitsar för att understryka det parodiska i en historia som är tydligt actionkomiskt orienterad men ändå inte är tillräckligt konsekvent för att kvalificera sig som en omedelbart klassisk sådan. Den är definitivt inte heller så världsvant cynisk att den kvalar in i klubben för de på fullt allvar samhällskritiska kallakrigsthillers som passerat revy under de senaste 30 åren. Men det står aldrig still, stagnerar inte betänkligt efter sina förutsättningar och de gamla uvarna valsar om med ungtupparna så att fjädrarna far. Den lockande ytan är just det och döljer i stort sett ingenting annat.

© Johan Lindahl
2011-04-15

DVD / Blu-ray

Inte mycket till extra alls från Nordisk Film.

Originaltitel: Red
USA, 2010
Regi: Robert Schwentke
Med: Bruce Willis, Mary-Louise Parker, Karl Urban, Helen Mirren, Morgan Freeman, Rebecca Pidgeon, John Malkovich, Ernest Borgnine, Richard Dreyfuss, Julian McMahon, Brian Cox

Genre: Action, Komedi
Hemmabio: 2011-03-16

Dela |