The Next Three Days (2010)
Tre russin för Russell
De har det bra, Russell Crowe och Elisabeth Banks, här kända som John och Lara Brennan. Glöden är kvar, sonen är rar. Tråkigt att polisen burdust måste knacka på en morgon och till hela familjens chock arrestera Lara för mord. På chefen. Så klassiskt.
Överklagandena leder ingenvart och efter några år är frågan om John kan försöka gå vidare här i livet. Något besök i fängelset emellanåt, och kanske sedan en ny kvinna. Borde la inte vara så svårt att ordna, även för Crowe i Svenssonläge. Istället letar han upp Liam Neeson, som rymt från fängelse sju gånger och vet att förklara vad man måste tänka på för klara av det. Han lämnar dock en öppen fråga: orkar man med att vara fri men jagad?
Det är en film som man låter sig hoppas ska vara lite traditionell, som inte nödvändigtvis måste slå twistknutar på sig själv, för den stämning man vaggas in i är smittsamt engagerande. Dialogen lever och andas och musiken ligger där i bakgrunden och pulsar ut stämning - tack vare Moby och Danny Elfman. Och huvudskådisarna är förstås bra.
Paul Haggis har både skrivit (eller snarare amerikaniserat franska thrillern " Allt för henne" från 2008) och regisserat, vilket han ju ibland gjort med stor framgång. Det blir en del sådana där typiska manusproffsgrejer, saker som särskilt rutinerade manusförfattare av någon anledning verkar tro att tittare uppfattar som helt naturliga. John, som är lärare, får genom en föreläsning om Don Quijote avslöja vad som försiggår i tankarna, till exempel. Å andra sidan, den snabba sammanfattningen av "vad som egentligen hände den där natten utan att vi avslöjar för mycket" är riktigt skickligt gjord.
Det är en film som nästan hela tiden står och skälver på gränsen till "kan man tro på det här?", vilket man givits åtminstone en tydlig ledtråd till att betvivla, eller åtminstone fundera kring. Och som exakt samtidigt ibland väljer att ta realistiska, snöpliga vändningar. Sonens tveksamma inställning till morsan är talande, härifrån kommer då inga tårögda incitament att göra något drastiskt - han verkar rentav vilja glömma att hon finns. Ibland påminns man om de bästa aspekterna av "Death Sentence", när den vanlige snubben desperat ger sig in i en värld där han egentligen inte hittar. 'Show me where the bullets go,' begär John när han köper en automatpistol. Men det är också en film som, paradoxalt nog, när hela den stora planen känns som mest tokig, är oemotståndligt spännande. Då är det snarare "Jagad" man kommer att tänka på, eller den coolaste sekvensen i "Minority Report". Actionbefriat är det definitivt inte, även om Haggis-historier som "Casino Royale" är långt från tankarna. En bileskapad på motorvägen är ett fint exempel på extrem dramatik utan masslakt, men ännu bättre är den lugna, nästan fridfulla scenen precis efteråt. I övrigt bjuds vi på gott om kluriga tips för den tilltänkte brottslingen, vars applicerbarhet i praktiken jag efter några ytliga efterforskningar dristar mig till att klassa som skiftande.
Perspektiven är intressanta. Vi tillåts mer inblick i vad som försiggår på andra sidan lagen, i form av några misstänkande och sedan hektiskt jagande snutar, än om vad som försiggår i Laras och Johns huvuden. Just det är kanske filmens trumfkort. Vad som helst kan hända, är känslan som infinner sig och stannar kvar praktiskt taget hela filmen.
Om vad som faktiskt händer, kan man tycka vad man vill. Personligen tycker jag om det. Och blir nyfiken på att se originalet.
© Anders Lindahl
2011-04-07
Tack till SF Video för recensionsexemplar
Originaltitel: The Next Three Days
USA, 2010
Regi: Paul Haggis
Med: Russel Crow, Elisabeth Banks
Genre: Thriller
Svensk biopremiär: 2010-12-03
Hemmabio: 2011-04-13
