Den inre fienden (2006)
Perfekt politisk paranoia?
Sir Mark Brydon (Jason Isaacs) är av allt att döma en rättskaffens man. Han är också en statens tjänare och diplomatiskt lagd. Som ambassadör för sitt stolta Storbritannien i Förenta Staterna har han sannolikt övat upp sin förmåga att gjuta olja på vågor och släcka eldar med slug intelligens. Nu tänker han sig bort från den här posten, men mitt i avrundningsprocessen skakar marken i sina grundvalar. Precis efter att han landat i landet igen (alltså arbetsorten) efter en resa kraschar ett plan, snart sagt rakt i huvudet på honom. Orsaken klarläggs nästan omgående: terrordåd. Och snart uppstår spänningar med värdlandet USA där den hårdföra försvarsministern (Sharon Gless, från gamla TV-polisduon ”Cagney & Lacey” om ni kommer ihåg dem) inte undgår att notera att en av de misstänkta gärningsmännen har brittiskt pass och dessutom är - muslim. Hon har exempelvis inget problem med att en guvernör internerar samtliga brittiska muslimer i sin delstat. Samtidigt pågår en uppsjö uppgörelser under olika bord och vi introduceras i flera mystiska mellanhavanden som inte självklart hänger ihop med dådet, men antagligen gör det på något sätt.
En engelsk före detta soldat och hjälte från Falklandskriget är dödsdömd i Florida för ett brott han inte kan minnas om han begått eller inte. En annan soldat dödas under en övning i West Virginia och dumpas i en flod. Någon form av industrispionage på hög nivå verkar definitivt vara en del av intrigen och yttre makters inflytande i en centralasiatisk stat med namnet Tyrgystan har också betydelse. Antalet klandestina möten och kombinationer av karaktärer som har olika okända förbindelser med och lojaliteter till varandra bara ökar och skapar snart en alltmer invecklad mysterisk mosaik. Brydon har ett ytterst spänt förhållande till en gammal vän, Sinclair som också varit ambassadör i just Tyrgystan men hamnat på det karriäristiska glasberget och ser djupt i glaset alldeles för ofta. En kvinna med mänskliga rättigheter på sitt bord för ambassadens räkning engagerar sig i den dödsdömde soldaten och hennes vägar korsas med Brydons...
Serien visades i svensk television sommaren 2008 om jag minns rätt. Anledningen att jag tror mig komma ihåg det är väl att den gjorde intryck och att jag kopplar ihop den med Dalsland, där jag råkade arbeta under den perioden. Den här typen av konspiratoriska brittiska thrillerminiserier var en paradgren för BBC och brittisk TV i allmänhet under inte minst 1980-talet och det här avslöjar sig snabbt som en lovande efterföljare i den traditionen. Kommer den att hålla till slutet, eller är mina minnesbilder alltför positiva? Att pålitlige Jason Isaacs som brukar vara en klippa även i mindre lyckade skapelser (som ”Patrioten” mot Mel Gibson) här kanske har sitt livs roll hittills är ingen försämring, ej heller ett ofta suggestivt ljudspår eller den ständigt påtagliga 'vem kan man lita på'-känslan parad med den naggande misstanken att allt inte brukar sluta med champagne och klackarna i taket för alla som har hjärtat på rätta stället.
Jag har redan sagt att britterna periodvis varit väldigt bra på det här, åtminstone i det här lagom komprimerade miniserieformatet där komplikationerna kan utvecklas mer än i en långfilm men inte behöver dras ut i det oändliga. Amerikanerna kan också, men kanske mest uppenbart under 1970-talets paranoiaperiod på film med sådana herrar som Coppola, Pakula och Lumet i högform. Sverige har smakat på det i småportioner som ”Mannen från Mallorca”, men sällan med riktigt lika högt riktade raketer. Det kan slå slint, men när det verkligen är genomarbetat och manus parats ihop med rätt karaktärsaktörer slår det snarare knockout. På mig i alla fall. Mina anmärkningar i det här fallet är ytterst marginella.
”Den inre fienden” handlar inte uttryckligen om Irak, Afghanistan eller andra specifika konflikthärdar och mjölkkor för multinationella företag. Den tränger in i systemet, mekanismerna som leder till ingripanden utifrån, hur diplomater och makthavare relaterar till varandra och hur de kommersiella intressena påverkar deras beslut. Delvis berör den också hur medier manipuleras att sprida propaganda eller vilseledande uppgifter och hur enstaka spårhundar envist fortsätter söka efter vad som verkligen är sant. Och rätt. Och de kan finnas i flera läger. Inget är så himla enkelt eller svartvitt. Inte ens när allt är över...
© Johan Lindahl2011-03-24