Emir (2010)

Globalmusikal som försvann på vägen

3 russin

Det här är filmen som fastnade i den filippinska tullen och därför aldrig fick sin Sverige-premiär på Göteborgs filmfestival 2011 (enligt festivalarrangörernas förklaring). En DVD-kopia till festivalvideoteket nådde dock sitt mål och frågan är - missade publiken något? Jag skulle svara ett inte jordbävande men ändå ganska bestämt - ja.

Svåra samhällsfrågor är inget ovanligt, utan snarare nästan obligatoriska i festivalutbudet, men det är sällan de konfronteras i form av en musikal. Här börjar det med hårt arbetande människor som kämpar mot invaderande gnagare och drömmer om ett bättre liv i ett sång- och dansnummer som rör sig från filippinska fält till en folkrik gatumiljö med fraser som ”modern day heroes with big remittances” (i engelsk översättning om inte annat). Detta med hänvisning till ett allt vanligare fenomen idag; emigranter som utför diverse sysslor på främmande mark och skickar hem pengar som håller hemlandets ekonomi igång. ”Emir” kombinerar genomgående Hollywood med Bollywood och en konkret bild av social misär och förhoppningar om en väg ut.

Unga Amelia är en av dem som rör på sig och hamnar i ett av de oljerika arabemiraten hos en mäktig och förmögen schejkfamilj med ett ståtlig palats och en stab hushållsarbetare i stort sett bestående av asiatiska gästarbetare. Amelia avancerar från städerska till barnflicka åt en nyfödd arvinge i schejkfamiljen. Under två timmar rullas sedan upp en provkarta på problem (och vissa ljuspunkter); inbördes konflikter och avundsjuka inom personalen, romantik och skvaller, kulturkrockar, övergrepp, arrangerade äktenskap och så ett hotande inbördeskrig som grädde på moset. Stora gester och stora känslor men det handlar trots allt om ganska stora frågor. Det melodramatiska slår gärna över i det sentimentala utan ursäkter och musikaliskt är det lite för mainstream - ibland på gränsen till menlöst. Målgruppen verkar vara en global publik vilket lett till en del utslätade vägval. Men händelseutvecklingen tar en avsevärt mer drastisk vändning i den 'tredje akten' och jag gillar inställningen att försöka få ihop ett episkt berättande med ohöljt allmänbildande anspråk.

”Emir” går till viss del på den alltför breda vägen men håller spänningen vid liv och har mer hjärta än det mesta jag sett på senare tid. Det blir trots allt en häftig hyllning till hembiträden och andra gästarbetare som göder sina familjer på hemmaplan. Trots en överdriven längd och mina övriga invändningar kan jag bara beklaga festivalpubliken som inte fick chansen den här gången. Möjligheten att det släpps en svensk DVD-utgåva vågar jag för tillfället inte spekulera i.

© Johan Lindahl
2011-02-07

Källa: Göteborg International Film Festival

Originaltitel: Emir
Filippinerna, 2010
Regi: Chito S. Roño
Med: Frencheska Farr, Kalila Aguilos, Bayang Barrios, Liesl Batucan, Julia Clarete, Melanie Dujunco m fl

Genre: Drama, Musikal
Teman: GIFF2011


Ingår i följande teman


GIFF2011





     

Dela |