The Karate Kid (2010)
Felaktig titel, helt okej film
Mr Miyagi är död, länge leve Mr Han. Mr Kove är förvisso inte död men har här sin motsvarighet i Master Li, komplett med en "bad dojo". Eller kung fu-skola i det här fallet. "Wax on, wax off", är utbytt men mot en minst lika tjatig övning med en jacka vars mening ska bli uppenbar för den förvånade lärlingen just som denne är på väg att ge upp. Och 'transparken' får se sig slagen på spektakulärt vis...
Ja, det här är en trogen (och ganska lång) nyversion av en av 80-talets (med rätta) mest älskade filmer, om än placerad i Kina med allt vad det innebär. Scener i vackra tempel bland vackra berg och på den där långa muren ser till att påminna om Kinas skönhet. Vi ser, föga förvånande, inget av deras politiska egenheter, som i dagarna resulterat i en helfestlig historia – när de under allmänt virrvarr delade ut sitt alternativa fredspris. Ett land med många nyanser...
Och lille Dres mamma har blivit förflyttad dit. Eftersom de bor i Detroit och farsan dessutom är död har de inte så mycket att välja på än att ta chansen i öster. Vad hon jobbar med får vi knappt veta, och det är inte så att vi bryr oss. Det är grabbens öde i främmande land som engagerar, och givetvis blir han genast ovän med några kung fu-kunniga kids. Man får nästan en känsla av att hans liv svävar i fara när fiendskapen är som värst. Det var tufft i skolan, minns man, och filmen gullar inte till det. Turligt nog hittar han en lärare och fadersfigur i den synbart asociale fastighetsskötare Han, som visar sig bemästra kampsportens ädla konst jämte klokskaper om att man inte behöver ha varmvattnet på hela tiden ("Get switch, save planet").
En söt och ambitiös tjej som spelar fiol lär han också känna. Det hela leder fram till en ungdomsturnering där arrangörerna uppenbarligen har filmat samtliga tävlare framför greenscreen för att kunna mixa in dem och deras resultat på plattjumbotronen.
Att Jaden Smith har fått rollen för att hans pappa heter Will Smith och är en av producenterna ligger det säkert ett rejält korn av sanning i. Han har dock sett till att förtjäna förtroendet rent kampmässigt. Killen har fått slita, så mycket är uppenbart, och är absolut inte charmbefriad.
Jackie Chan, ganska så nedtonad och personligen inblandad i blott en fajt (frånsett det alternativa slutet som huserar på BD-skivan), är helrätt på alla sätt som Han (alltså vår kinesiske Mr Miyagi). Lite grånad, kapabel till ett känslomässigt sammanbrott men fortfarande kvickare i händer och fötter än de flesta av sina hälften så gamla Hollywoodkollegor. Det är ungar han slåss mot i sin enda fajtscen, vilken faktiskt bidrar till att ge den snyggt koreograferade skärmytslingen en särprägel i hur han får göra sitt bästa för att inte skada de små skitungarna.
Och skitungarna själva kan verkligen sin sak. Det är väl knappast förvånande att det finns gott om slåsskunniga ungdomar i Kina, men det bidrar definitivt till filmens energi. I den avslutande turneringen ser vi duster värdiga vilken fajtingfilm som helst, men i miniformat så att säga. Här ligger ju största utmaningen i att nykomlingens förmåga att mäta sig med dessa experter inte ska kännas alltför lättköpt, och jag tycker faktiskt nästan att de lyckas.
Jag ska inte krångla till det och göra min dom dunkel eller kvasiironisk; jag tycker att den här nyversionen av "Karate Kid" är mysig, charmig och ibland rörande och har alla förutsättningar att kännas tillfredsställande om...
... du bara stänger av cynismen. Vilket jag personligen har lättare att göra i Jackie Chans sällskap. Jag tror han är en genuint ocynisk person, och det smittar liksom av sig. Norskfödde Harald Zwart ("Cody Banks", med mera) har gjort en hypertraditionell historia med bitvis generande enkla repliker och ett litet fostrande budskap om att respektera de äldre, men jag gillar den.
© Anders Lindahl
2010-12-11
Tack till Sony Pictures Home Entertainment för recensionskopia
Originaltitel: The Karate Kid
USA, 2010
Regi: Harald Zwart
Med: Jackie Chan, Jaden Smith, Taraji P. Henson, Wenwen Han, m.fl.
Genre: Action, Äventyr
Svensk biopremiär: 2010-08-06
Hemmabio: 2010-12-08
