Vänner av 70-talets science fiction-filmer har anledning att gilla läget. "Moon" kom från ingenstans och seglade rakt in i mitt och många andras retrohjärtan, och "The Box" utspelar sig inte bara på 70-talet utan känns också som ett stilmässigt barn av den tidens seriösa scifi.
Arthur C .Clarke omnämns i filmen, novellen är skriven av Richard "I am Legend" Matheson och själv kommer jag ofta att tänka på Ray Bradbury - kanske för att Kelly är lika förtjust i, och ibland lika bra på, att skapa atmosfär. Atmosfär, ni vet, den där "sugande ultravioletta" känslan, som Artur Lundkvist beskrev nämnde Bradburys berättelser för länge sedan. En bra bit in känns filmen faktiskt jämförbar med sensationella debuten "Donnie Darko" med sin silikontäta stämning och sina fascinerande frågetecken, även om det saknas en lika intressant huvudperson.
Efter floppen "Southland Tales" har Kelly tonat ner lite, men långt ifrån gjort någon lättsmält Hollywood-burgare med bröd. Det handlar om val. Det är på sätt och vis en klassisk "vad skulle du göra"-film, där "Ett oanständigt förslag" möter Kafka. Eller Sartre? Det är också en film som inbjuder till vitt skilda tolkningar och åsikter, eller till hån och bitska avfärdanden, men mer om det senare.
Det är i Viking-programmets era. Finns det liv på Mars, undrar man nyfiket och skickar ett par sonder till den röda planeten. Trevlige Arthur (Marsden) arbetar på NASA i Langley och har jobbat på den kamera de använder för att skicka bilder via radio från långt-bort-i-rymden. Hans fru Norma saknar några tår (och Diaz saknar några toner i skådisregistret) men är en bra lärarinna ändå. Sonen har humor och verkar smart. Livet är, kort och gott, helt okej. Finansiella problem tornar dock plötsligt upp sig och Arthur drabbas av ett bakslag i karriären, allt kanske ämnat att göra dem mer mottagliga för det märkliga erbjudandet de kommer få. Det är väl, ärligt talat, inga enorma bekymmer de ställs inför men kanske är det en del av poängen...
En natt får de ett oansenligt paket innehållandes en låda med en knapp under en låst glaskupa. Den propert klädde och allvarligt brännskadade Arlington (veteranen Frank Langella) hälsar på Norma nästa dag med nyckeln till lådan och den sansat presenterade men helt uppåt väggarna absurda förklaringen:
Tryck på knappen så dör någon ni inte känner. Det positiva, om ni kan leva med beslutet, är att ni får en miljon dollar. De har 24 timmar på sig att bestämma sig.
M-hm... just det. Vad skulle DU göra? Och vad tror du de tu väljer att göra?
De, eller rättare sagt en av dem, gör sitt val och samtidigt som en serie händelser i det som kallas vardagslivet utspelar sig tjocknar sedan plotten markant. Gåtorna är många och fascinerande och 'testet' verkar långt ifrån över.
Det klarnar dock mer abrupt än i "Donnie Darko", vilket det inte är säkert att alla välkomnar. Jag tycker inte det är en överdrift att kalla det en svacka, det skedet av filmen när plötsligt vissa bitar faller på plats och ofrånkomligt får en att tänka på andra pussel i samma och andra genrer. Det är fortfarande mystiskt, men ett mysterium vars konturer filmen tydligt skissar upp med rödpenna.
Men häng med till slutet ändå, föreslår jag. Handlingen knyts ihop på ett intressant vis och det landar någonstans mellan David Lynch och M. Night Shyamalan. Det är inte så illa det. Det bibliska temat är ganska uppenbart bredvid den ännu mer uppenbara science fiction-historien, men det pågår en hel del annat tacksamt stoff för den analytiske och / eller diskussionsglade. "The Box" är en film som kan erbjuda oräkneliga timmars gåtlösande när man pusslar ihop detaljerna, kommer på teorier om vem som syns i oskärpa i den ena eller andra scenen eller hur det ena eller andra gick till. Ju mer man funderar, desto klarare blir det att varje synbart slumpmässig bild och scen har sin funktion. Därmed inte sagt att det hela bildar en briljant helhet.
Efter att ha bläddrat igenom några IMDB-trådar får jag känslan av att många tittare är uppriktigt arga på den här filmen för att den inte är oerhört smart, vad nu det betyder. 'Hur vågar den?', liksom... Ska en film vara smart ska den vara fullkomligt genialisk eller hålla käften.
Jag är inte säker på att smarthet är huvudmålet. En fascinerande film med gåtor, atmosfär, intressanta dilemman och nästan inget våld är väl ändå något att glädjas över. Kelly kanske inte lyckas hundraprocentigt med allt han tar sig för, men han försöker i alla fall göra annorlunda film.
FOTNOT
Novellen är också grunden för ett gammalt Twilight Zone-avsnitt.
En person man inte känner man ju mycket väl vara en själv. Särskilt om det visar sig att man är kapabel till att döda någon genom att trycka på en knapp... knappast något man trodde om sig själv, eller?
Arthur får ju nobben på astronaututbildningen av psykologiska skäl. Är det bara för att hans kommande dåd ska få en 'naturlig förklaring' för myndigheterna eller finns det anledning att tvivla på det mesta som händer efter det?
Frank Langella förklarar för Cameron Diaz vad som gäller.
James Marsden och Cameron Diaz ser sådär lagom glada ut.
Originaltitel: The Box USA, 2009 Regi: Richard Kelly Med: Cameron Diaz, Frank Langella, James Marsden, m.fl.