Bananas!* (2009)
Bitter Fruit
”I was born lucky they always say / I work in these fields of plenty / Sweat for the company far away / Fruit once sweet now has bitter taste...” (ur låten ”Bitter Fruit” av och med Little Steven, 1987 om jag minns rätt).
Att slå fast exakta sanningar är inte alltid enkelt och självklart. Särskilt inte i rättsfall med många potentiella offer och storföretag på den anklagades bänk. Att ens försöka skildra ett sådant verkligt drama kan dra till sig de mäktigas missnöje. Fråga Fredrik Gertten, som blivit stämd av bananbolaget Dole för sin dokumentär ”Bananas!*” (ja, det ska vara en stjärna i kanten). Koncernen, även känd som Standard Fruit, har opererat i Latinamerika i ett drygt sekel men Nicaragua var ett av de senare territorier som intogs. Själva säger de sig skapa välbehövliga arbetstillfällen och förbättra livsvillkor för människor varhelst de drar fram. Men hur bekymrade är de egentligen över de anställdas liv och lemmar?
- Jag gillar inte när människor utnyttjas.
Den kubansk-ättade advokaten Juan José Domínguez i Los Angeles har under flera år arbetat för att driva Dole in bakom domstolsskranket för deras användning av numera bannlysta kemikalier kända som DBCP, eller Nemagon och Fumazone. Redan 1977 tvivlade tillverkaren Dow Chemicals så starkt på deras hälsosamhet att de ville dra in produkten, men Dole insisterade på att fortsätta använda dem som bekämpningsmedel, bland annat på sina bananplantager i Nicaragua. Effekten på människor som exponeras flitigt är troligtvis flera, men Domínguez och hans stab väljer att fokusera på sterilitet och väljer en försöksgrupp med ett dussintal manliga plantagearbetare som pilotfall. Om de nu lyckas få skadestånd, kan det dock öppna dörren för fler anspråk mot företaget - så mycket står på spel. Kärnfrågan är om Doles ledning kände till riskerna med preparaten och ändå kallsinnigt lät anställda på fälten exponeras för gifterna i deras dagliga värv?
- Om du är i en David mot Goliat-kamp och inte gillar att vara David, då passar man inte här, tycker Domínguez vars inställning överhuvudtaget verkar vara att ”gilla läget” och inte backa.
I det här fallet överlåter han dock förhandlingarna i rättssalen åt kollegan Duane Miller, som möter en dryg handfull representanter från motståndarsidan, en kader som inte drar sig för att ifrågasätta de målsägande arbetarnas vittnesmål om väldigt personliga saker när nu ämnet ändå är infertilitet. Vad kan bevisas, hur säkert är det att de verkligen blivit sterila och i så fall; var de inte det redan innan de anställdes av Dole? Det är en tuff kamp, ett rent Sisyfos-uppdrag rentav? Advokaten Domínguez drabbas också själv av företagets motdrag och anklagas för att ha förfalskat bevismaterial. Och hur mycket vet vi som betraktare? Vi får gissa oss fram och använda omdömet.
Allt är som sagt inte solklart angående den Stora Sanningen i Fredrik Gerttens dokumentär. Han lutar synbarligen åt sympatier med arbetarna och deras advokater, vars förehavanden och förberedelser följs på nära håll. Storföretaget är uppenbarligen inte överförtjust över uppmärksamheten kring filmen, trots att även deras anlitade jurister får komma till tals i rättegångsscenerna. Apropå dem, så ligger kanske filmens största problem ur dramatisk synvinkel i de många inslagen därifrån, sedda ur något som troligen är closed circuit-TV-kamerors begränsade vinklar. Det blir lätt statiskt, om man är bortskämd med Hollywoods fiktionaliserade uppgörelser i rätten, med livligt viftande och argumenterande motparter, snabba klipp mellan de berörda och gärna livsavgörande sista-sekunden-avslöjanden. Det uppstår några laddade och avslöjande moment och jag förstår varför de scenerna tagits med, men visst finns en visuell akilleshäl här. Filmens verkliga styrka finns snarare i reportagen från plantagemiljöerna och intervjuerna med Domínguez - som är en dubbeltydig karaktär i sig - samt inte minst några av de drabbade familjerna.
”Bananas!*” är stilistiskt knappast en aggressiv, attackerande bildstinn företrädare för Michael Moore-skolan. Mer av en reflekterande, berättande och lätt sorgsen betraktelse med utrymme för tvetydigheter och blandade känslor. Regissören gör sig själv helt osynlig och släpper fram andra direkt berörda personer som centralgestalter i sin dramaturgi - för visst finns det en sådan, även om filmen absolut inte känns oanständigt manipulativ på något sätt. Att sådana här fall, med transnationella företag hamnar i en amerikansk domstol för sin verksamhet på utländsk mark hör inte precis till vanligheterna, utan anges i filmen vara en historisk händelse. För fem-sex år sedan när jag bodde i Ecuador minns jag dock att Chevron-Texaco åtalades i en domstol på grund av omfattande oljespill i Amazonas-området. Ärendet drogs i långbänk och jag undrar om det överhuvudtaget kommit till något definitivt utslag än. Det är ju inte enkelt att ge sig på jättar, som ni vet. Och existerar något sådant som verklig rättvisa?
© Johan Lindahl
2009-12-13
Tack till Noble Entertainment för recensionskopia
DVD / Blu-ray
Noble presenterar en trailer som varar några minuter - för lång, skulle jag vilja hävda. Och en kortare, i princip ordlös kompletterande film kallad ”Bilder från en bananplantage”. Men framförallt ingår en intervju med Fredrik Gertten, inspelad efter en visning av filmen på en svensk biograf tidigare i höst (oktober 2009). Orvar Säfström med meriter från ”Filmkrönikan” och en frågvis publik (delvis uppkopplad på distans, faktiskt) lotsas av regissören genom de juridiska och moraliska frågorna som väckts.- Vi har en balans i filmen, menar han och kallar Doles agerande för ett sätt att visa makt när de stämmer filmproducenterna.
Om advokaten Domínguez har helt rent mjöl i påsen är svårt att svara på, men han utgör också ”en perfekt måltavla” för den industri som vill undvika fler skadeståndskrav från olika hörn av världen. Inte bara Dole kan ju på sannolika skäl antas ha ett tvivelaktigt facit i människorättsfrågor. Ja, Chiquita nämns också i diskussionen. Just bananbranschen har en stark symbolisk roll i relationen mellan rika och fattiga länder sedan ett sekel tillbaka, påminner Gertten.
- Egentligen gillar jag bananer, men just nu har jag tappat smaken lite, erkänner Gertten, men påpekar också att det ju finns något som heter Fair Trade-produkter.
Dole ägs för övrigt av en 87-årig vegetarian vid namn David Murdoch (ej släkt med Fox-Rupert) som sägs intressera sig mycket för forskning kring ökad livslängd. Lite ironiskt, konstaterar Fredrik Gertten med risk för fler stämningar, med tanke på att inte alla företagets anställda har så hög livslängd...
Originaltitel: Bananas!*
Sverige, 2009
Regi: Fredrik Gertten
Med: Byron Rosales Romero, Juan J. Dominguez, Duane Miller, Rick McKnight, David Delorenzo m.fl.
Genre: Dokumentär
Svensk biopremiär: 2009-10-09
Hemmabio: 2009-12-09
Teman: Livet i djungeln
Ingår i följande teman
