Häxprocessen - Salem Witch Trials (2002)
Hat, hysteri och häxjakt
- How did this happen here?
Bra fråga. Och den ställs kanske lite sent i filmen av någon som borde varit mer uppmärksam. Klart är i alla fall att kombinationen av hysteriska unga flickor och makthungriga medelålders män inte är så lyckad, om man får tro på den här miniseriens historieskrivning. Den tar ut svängarna ganska radikalt - men trovärdigt? - framförallt för att fånga en förtätad, ödesmättad atmosfär.
DVDn ger chansen att se miniserien, TV-filmen eller vad det är egentligen skapades som, uppdelad i två halvor. Mina noter efter första halvlek betonar framförallt den melodramatiska introduktionen med ett urspårat väckelsemöte i vansinnets tecken. Några närvarande kvinnor utpekas som häxor, innan kalendern bläddras tillbaka 10 månader till anno 1691 och upprinnelsen till den klimaktiska lynchstämningsskildringen. I nybyggarsamhället Salem i Massachusetts råder en maktkamp mellan olika fraktioner i kolonin. Släkter ser snett på varandra samtidigt som det råder hårda tider med missväxt, brinnande lador, dödfödda barn och rädsla för indianerna i trakten. Någon måste väl ändå vara ansvarig för problemen, förslagsvis den onde själv - genom bulvaner! Eller?
Men hur bedriver man rättegångar i sådant laglöst land där ingen riktig rättsordning har hunnit etableras? Allt hamnar i händerna på en knapp majoritet som förlitar sig på bevisföring som utifrån sett (i alla fall med några hundra års perspektiv) framstår som självsuggestioner och masspsykos, sannolikt underlättade av en överhettad andlig miljö. Centralmakten i området är minst sagt svag, men när en ny guvernör, Sir William Phips (Alan Bates) anländer verkar en modernare era vara på väg. Hans föregångare Stroughton (Peter Ustinov) upplyser honom dock om sakernas tillstånd i droskan på väg till ett studiebesök i Salem.
- I helvetet vi ska stiga in i försäkrar jag er att er vetenskapliga logik kommer att vara lika effektiv som urin i oceanen. Frän och ljummen i början, men den förlorar snabbt sin karaktär då den blandas med de större vågorna av tro och gudfruktighet...
Eftersom den skeptiske Sir Phips har ärenden på annat håll överlämnar han ansvaret för utredningen i händerna på Stroughton - visserligen nu degraderad till viceguvernör, men någon nytta ska han ju göra. Graden av vishet i denna delegering framgår efterhand.
Stora gester, starka känslor. Kirstie Alley och Shirley MacLaine i rollistan kan inge farhågor om en kombinerad new age/scientolog-agenda, om en sådan är möjlig, men den är svår att skönja. Budskapet i stort kanske snarare fångas in av repliker som:
- Människor straffar, inte Gud. Gud är den som förstår och förlåter när andra inte kan.
Och scenerna med tortyr för att pressa fram bekännelser har naturligtvis bäring på nutiden också.
Andra halvan lyfter helheten, kanske på grund av den tyngd som tillförs när Ustinov och Bates tågar in (båda gjorde förresten några av sina sista roller här eftersom de gick ur tiden 2004 respektive 2003). Och Kirstie Alley kanske inte varit överhet på marknaden de sista åren, men här är hon riktigt bra som den vankelmodiga Ann Putnam; med en maktfullkomlig make, hetsigt häxidentifierande döttrar och upprepade dödfödslar att grubbla över. I övrigt kan man känna igen Gloria Reuben från ”Cityakuten/ER” som en slavinna på de anklagades bänk. Och Henry Czerny är sammanbitet effektiv som den puritanske prästen som går i spetsen för häxjakten av skäl han förmodligen inte själv är helt klar över.
Historiskt kan man se händelserna i Massachusetts i slutet av 1600-talet som en förlängning av ett långvarigt skeende runtom i Europa. Hur många ”häxor” som brändes, hängdes eller halshöggs på vår sida sjön finns det många delade meningar om. Enligt National Geographics genomgång för något år sedan har jag för mig att Tyskland utgjorde otvivelaktigt centrum för processerna som pågick framförallt från 1400- till 1600-talet.
Det finns något genomarbetat och ändå aningen ospänstigt över delar av produktionen, som till slut ändå känns i stort sett övertygande. Klädkoder och peruker gör sitt bästa för att förflytta oss till tider det är lätt att driva med idag - eller ger associationer till Knutby. Kan vi numera ens skapa oss en rättvis bild av den här miljön och tidsandan? Eller är vi mer lika dem än vi har begrepp att inse?
© Johan Lindahl2009-07-12
Tack till Noble Entertainment för recensionskopia