Dirty Harry (1971)

...but somebody's gotta do it!

3 russin

- When a naked man chases a woman in an alley with a knife and a hard-on, I figure he isn't out collecting for the Red Cross.
Harry Callahan har talat.

Hotande kikarsikte riktat mot badande kvinna i en bassäng inleder en mytomspunnen film som omväxlande kultförklarats och demoniserats under åren sedan den kom. Skjut först och fråga sedan, eventuellt.
- Ask yourself: Do I feel lucky?
Legenden etableras. Han är så cool. Och så tvingas han jobba med en mexikan som läst sociologi. Ajaj, en rookie. Och Harrys partners brukar ta stryk.

Han prickskjuter ihjäl oskyldiga från tak, han lurar staden på pengar, tar unga flickor som gisslan, ljuger, manipulerar och är allmänt otrevlig. Ett fullblodigt psycho. Han kallar sig Scorpio och är inte svår att hata. Smart drag av regissören Don Siegel & Co. Syftet är ju att vi ska godkänna Dirty Harrys raka rör på tvärs mot det som filmen vill rubricera 'släpphänt och godtrogen lagskipning' i San Francisco, under eller strax efter flower power-eran. Här syns dock inga glada hippies och ingen revolutionsromantik. Bara dekadens, brunaktiga byggnader och blinkande neon som annonserar striptease och annat otyg. Ingen är glad i stort sett. Harry jobbar på, vidhäftas en tillstymmelse till backstory och käftar med byråkrater. Allt medan Scorpio kopplar ett kvävande strypgrepp på staden.

Konstigt nog har jag inte sett den förrän nu. Klassikern som måste ha inspirerat såväl ”Die Hard” som ”Dödligt vapen” och fler därtill, ibland ner till enskilda scener. Sin tids Rambo eller Jack Bauer kan fungera som ikon för neokonservativa om man vill se det så. Man kan också se filmen som en dyster, frustrerad berättelse om en ensam, missförstådd hjälte bland många andra i historien. I en intrig där andras inkompetens och en allmän brist på trygghet tvingar fram en handlingskraftig hårdför hämnare som Harry. Strikt talat gör han kanske bara vad som krävs. Han har ingen egen agenda, utan agerar bara i allmänhetens tjänst. I stort sett. Egentligen är ”Dirty Harry” mindre provocerande än exempelvis ”Death Wish” och det är ofta en rätt skön stämning i de här 70-talsrullarna med sina fusionjazziga ljudspår och avsaknad av mobiltelefoner, digitala displayer och ”enhance that!”.

Spelreglerna blir enklare att följa och helheten är avskalad. Ärligare? Kanske inte. Bara från en annan tid. Det är inte svårt att hitta ihåligheter i efterhand, men också lätt att se grunden till den religiösa efterföljden av Clintans genombrottsantihjälte. Det här var förmodligen nyskapande på sin tid - och stilbildande på sikt.

© Johan Lindahl
2009-06-18

Originaltitel: Dirty Harry
USA, 1971
Regi: Don Siegel
Med: Clint Eastwood, Reni Santoni, Andrew Robinson, Harry Guardino, John Vernon, John Larch, Josef Sommer, Lyn Edgington m fl

Genre: Kriminalfilm, Thriller







     

Dela |