Henry VIII (2003)
Tappa inte huvudet!
- Är det här första gången?
- Ja, Sir. Men jag har tränat hela natten!
- Gode Gud. Gör så gott du kan...
Konversation, pre-dekapitation, mellan offer och bödel.
Det börjar i staden Richmond år 1509. Unge Henry tar order från sin döende fader Henry VII (Joss Ackland), i första hand om att föröka sig - och då menar vi söner. Helst ska det också ske med en strategiskt utvald brud, Katarina av Aragonien, för att bevara smidiga relationer med spanska hovet. Flera år senare får han en son, men tyvärr en oäkting. Hustrun har inte kunnat krysta fram någon avkomma av hankön åt den krävande maken. Samtidigt konspireras det mot honom. Han tillhör ju släkten Tudor och vissa tycker att en Plantagenet borde beträda tronen. Men Henry VIII klarar den krisen och stärker sin ställning. Äktenskapet däremot, där grusar det i maskineriet och han får dessutom upp ögonen för den karismatiska och frispråkiga Anne Boleyn som varit ute och rört på sig i Europa, och vars syster Mary han redan bekantat sig med tidigare...
Där har vi uppvärmningen till en solid pjäs, avdelningen brittiskt TV-drama med genuin gestaltning och genomarbetad uppbyggnad. Bildande och oftast fängslande, men i avsaknad av den riktiga briljansen och domedagsdynamiken i en ”Elizabeth” (den med Cate Blanchett, alltså). Första halshuggningen infaller efter 25 minuter och det blir inte den sista. Tornerspelet fem minuter senare är dock ensamt i sitt slag den här gången. Religiösa intriger är däremot en röd tråd handlingen igenom. Katolska och protestantiska lobbyister tävlar om inflytandet och den kungliga gunsten, på liv och död. Och alla äktenskap (Henry VIII är känd för att ha haft fler än ett) får politiska dimensioner.
Anne Boleyn blir nästa fru efter en komplicerad legal process och det ser ganska gulligt ut ett tag, men sedan uppstår problemet med att leverera en arvinge. Hoppsan, en dotter till!
- Jag gav henne namnet Elizabeth, efter din mamma...
Den charmoffensiven biter inte på kungen. Och efter en ännu mer uppslitande process än förra gången ingår han ett nytt äktenskap med en Jane Seymour (ej att förväxla med Dr Quinn-Jane). De hårda, rent brutala tagen mot klosterväsendet ger honom samtidigt nya fiender och ett organiserat uppror. Kungen framstår alltmer som en dubbelnatur, slug men svårfångad, fånge i sitt eget kabinett (vars medlemmar visserligen kommer och går efter hans nycker), tvivlande, trots sin eskalerande hänsynslöshet. Vem är han egentligen?
Folk faller i egna fällor, oskyldiga blir martyrer; en skara spelare följer strikt sina egna övertygelser eller bara ambitioner - det vill säga, de gör vad som krävs för att nå toppen eller stå snett bakom någon som gjort just det.
- Behagar vi inte Gud mer genom att förlåta dem som gjort oss orätt? undrar en societetsdam och avslöjar en rätt originell inställning i det här sammanhanget, där alla lurar på varandra och bilan går varm på gårdsplanen i ett ständigt gråmulet dis. Vi är ju i England.
Ray Winstone är majestätisk i egen rätt som kung Henry, från viril men vankelmodig till en åldrad monark, åderlåten på sin forna kraft och en tämligen patetisk uppenbarelse. Till slut verkar den råbarkade regenten ändå ha uppnått en insikt om livet, men det är väldigt sent. Han är en överlevare, men knappast överlycklig mer än i korta stunder livet igenom.
Helena Bonham Carter är den klarast lysande stjärnan som den legendariska Anne Boleyn, men får av naturliga skäl inte vara med hela vägen. Sean Bean och Charles Dance är övertygande i mindre roller som antagonister till konungen och en ung Emily Blunt gör bestående intryck som en av dennes fruar. I stort hålls allt ihop av ett pålitligt ensemblespel - vi är ju i England! - och en distinkt pådrivande berättarrytm. Men någonstans är det lite för mycket av ”Henry's Historic Highlights” eller vad det nu borde kallas, och för få försök till psykologiska inblickar. Grymt och spännande, men sällan riktigt gripande.
© Johan Lindahl
2009-01-16
Tack till Noble Entertainment för recensionskopia
DVD / Blu-ray
TV-filmen är totalt över tre timmar lång och praktiskt uppdelade i två kapitel, vilket är helt OK. Däremot är den svenska översättningen på textremsan påfallande rik på stav- och syftningsfel. Det verkar som om någon haft bråttom inför beställaren och slarvat mer än nödvändigt.
Originaltitel: Henry VIII
Storbritannien, 2003
Regi: Pete Travis
Med: Ray Winstone, Helena Bonham Carter, Mark Strong, Assumpta Serna, Danny Webb, David Suchet, Charles Dance, Emilia Fox, Sean Bean, Emily Blunt m fl
Genre: Drama, Historia, TV-serie
Hemmabio: 2008-12-10
