WALL-E (2008)
Pixar siktar mot stjärnorna
”Wall-E” handlar om en ensam robot lämnad kvar på Jorden av en utvandrad mänsklighet som beslutat sig för att leva i lyx-exil och vänta på att jorden de förstört genom massiv nedskräpning ska bli beboelig igen.
Roboten, som ironiskt nog är en städrobot, har fortsatt att göra sin uppgift under de många långa år som förflutit sedan människorna lämnade planeten. Och med tanke på att jorden är obeboelig på grund av nedskräpning så har han haft att göra. Ordet sopberg ges en helt ny betydelse.
Det är synnerligen intressant hur filmmakarna skildrar en robot som plikttroget utför sin uppgift men som börjat leva utöver sin givna syssla. Han börjar finna nöje och fascination inför nya objekt och att följa Wall-E:s upptäckarlusta från hans perspektiv får en att känna sig som barn på nytt. Ett plåtlock blir en hatt, en kombinerad gaffel/sked utgör ett svårlöst problem för en kategorisk robothjärna, och musikalen ”Hello Dolly” på vhs blir ett sätt att drömma sig bort till en annan tid, plats eller ett annat liv.
Det är rörande och alldeles på gränsen till för smetigt, men det otroliga bildberättandet i filmens första halva är unikt – inte bara för Disney och Pixar, utan för amerikanska blockbusters i allmänhet. Utan ett enda ord förmedlas ensamheten genom blickar, manér och kamerans stora bildfång som visar hur ensligt det kan vara att vara ensam i en stor, vid värld. Utan ord – men med så genomarbetatade och karaktärsfyllda ljud och läten att man blir helt mörkrädd. En Oscars-nominering till gamle ljudmaestron Ben Burtt känns verkligen inte långt borta.
En dag kommer ett rymdskepp som landar och släpper av en annan liten robot av betydligt nyare och fräschare modell. Wall-E:s förtjusning över att få visa en annan robot de simpla nöjen som en sopletarrobot kan uppleva på jorden ger snart resultat. Den strikta, moderna roboten mjuknar men samtidigt realiseras snart den nya robotens verkliga direktiv, vilket får långtgående konsekvenser. Glädjen som Wall-E känner när han får en livskamrat och tragiken när denna sedan tas ifrån honom utgör grunden till scener som kommer göra avtryck i filmhistorien.
Sedan bär det stadigt utför. Anledningen till att filmen fallerar halvvägs in beror på att modet och innovationsandan hos Pixar-folket bara räckte en bit. Sedan blir filmen nämligen som ALLA andra Pixar-filmer, vilket innebär tokstolliga jakter och aningen för mycket komisk relief. Man kan riktigt höra Disney-direktörerna i bakgrunden halvvägs in i filmen: ”Men det hääänder ju ingenting, vad ska barnen tycka?”.
Det är som att det sker en brytpunkt mitt i filmen. Man är också inkonsekvent. I början av filmen skildras människor med filmade skådespelare, något som känns som en frisk fläkt. Mot mitten av filmen, då vi återigen stöter på människosläktet, utgörs de återigen av Pixars klassiskt deformerade blob-karaktärer. Tråkigt.
Jag köper inte heller riktigt den antagonism som introduceras i form av en skeppsratt, men som jag antar ska föreställa rymdskeppets ”hjärna”. En träig och enahanda skurk. Och framför allt så orkar jag inte med alla dessa jäkla jakter. Är det verkligen så spännande med grejer som jagar varandra i en halvtimme? I ”Monsters Inc” kändes det helrätt men i den här filmen blir det bara tröttsamt.
Men även om andra halva av filmen håller Pixar-medelklass så är det fortfarande underhållande, då Pixar aldrig sätter sin ribba lågt. Det hade bara kunnat bli så mycket bättre. Nu känns ”Wall-E” lite grann som två olika filmer – en av dem är bland det bästa jag sett i år, och den andra är bara helt OK. En femma och en trea i betyg? Nä, det går ju faktiskt inte. Så klart blir det en stadig fyra för det här charmtrollet till robot.
© Johan Hultgren
2008-12-18
Tack till Disney för recensionsexemplar
DVD / Blu-ray
Disney kör hårt på Blu-Ray. Med tanke på att Pixars rullar alltid sett väldigt bra ut på dvd är det inte så konstigt att de ser helt fantastiska ut på Blu-Ray. Mycket njutbar bild och ett pampigt ljudspår. Skiva ett innehåller ett par kortfilmer varav en utspelar sig i samma universum som huvudfilmen. Skivan innehåller också Ciné-Explore, ett kommentarspår 2.0 som inkluderar bilder och illustrationer utöver regissörens prat.Guldkornet på skiva två är ett kortare porträtt av ljuddesignern Ben Burtt, där vi får en mycket intressant inblick i hur ljudeffekter utvecklats genom åren.
Rubiks kub - en ständig källa till förtret.
Love is in the air.
Originaltitel: WALL-E
USA, 2008
Regi: Andrew Stanton
Med: Ben Burtt, Elissa Knight, Jeff Garlin, Fred Willard, John Ratzenberger, Kathy Najimy, Sigourney Weaver
Genre: Animation
Hemmabio: 2008-12-15
Teman: Pixar Tjugohundratalets bästa filmer
Ingår i följande teman
