House on Haunted Hill (1999)

Snygga förtexter, iallafall

En skara människor ska överleva natten i ett hemsökt hus. Om de lyckas får de en miljon var. Om någon smiter eller dör får de andra dela på dennes miljon. Låter lite som en dokusåpa, och "House on Haunted Hill" är bara en smula mer välstrukturerad än så.

Det här är, helt i tidens anda, en remake, där "glimten i ögat" förväntas kompensera för att man inte blir ordentligt skrämd. Offret är denna gång en klassiker från 1958, med Vincent Price i huvudrollen. Huvudpersonen här (spelad av Rush) heter därför Steven H. Price. Jo, vi fattar. Kul ... Hans förhållande med hustrun (Janssen) är inte det bästa, och skapare som han är av extrema och ofta skrämmande nöjesparker tycker han att det är en bra idé att fira hennes födelsedag på detta morbida vis. Aktiviterna förläggs till ett nedlagt mentalsjukhus, där den psykopatiske doktor Vannacutt (Vannacutt ... Wanna cut! hehej, vad roligt!) plågade och pinade sina patienter tills de en natt gjorde uppror, med massiv blodspillan som följd.

På något märkligt sätt byts dock Prices gästlista ut mot folk han inte känner, och som inte känner varandra. Price finner sig dock snabbt i situationen, och leken tar sin början, även om ingen riktigt verkar ha någon kontroll över vad som händer.

Mycket arbete läggs ner på att man ska Misstänka folk, ungefär som i en deckare. En del märkligheter som inträffar har sina högst mänskliga förklaringar, det intrigeras och busas på ett ganska mörkt sätt mellan främst paret Price. Själva huset fyller sedan på med resten av otäckheterna. Den gamla klassikern att Huset har en själ som vill folk illa, som fungerar så bra i gamla "The Haunting" exempelvis, känns här som en ansträngd ursäkt för att låta Vad Som Helst hända. Och visst, det är mycket som händer: en hel del ganska coola skrämselbilder (och en del ganska tama) blixtrar förbi och mot slutet kan man roas av ett mörkt och ondskefullt "monstermoln" som far omkring på ett ganska snyggt sätt, men det finns ingen möjlighet att verkligen tro på något som händer, och därför ingen möjlighet att bli riktigt rädd.

Filmen lider också av att den vill Förklara saker och ting. Varför är huset hemsökt? Varför just dessa gäster? Det blir inte otäckare av att man får veta svaret, det blir mest krystat och trist.

Lite underhållen blir man väl, förstås. Effektteamet har sina stunder, några repliker är kul, några situationer är obehagliga. Rush, Janssen och framförallt Chris Kattan har självförtroende och talang nog att göra sina roller underhållande, och nästan trovärdiga. Kul också att återse Jeffrey Combs (känd som Herbert West, reanimator, bland skräckfilmsälskare), även om han bara fladdrar förbi några gånger. Sedan är det mest den förväntade blandningen av unga skådespelare som hoppas bli stora stjärnor men inte gör något särskilt för att förtjäna det.

Det här är inte alls lika äcklande uselt som Jan de Bonts "nyinspelning" av "The Haunting", men det känns alltid lika trist när en film börjar blekna från minnet i samma ögonblick som eftertexterna börjar rulla. En tvåa till en film som inte riktigt skräms och inte riktigt överraskar. Förtexterna, däremot, är riktigt coola. Dem minns jag fortfarande ...

© Anders Lindahl
2001-06-23

Originaltitel: House on Haunted Hill
USA, 1999
Regi: William Malone
Med: Famke Janssen, Geoffrey Rush, Taye Diggs, Peter Gallagher, Chris Kattan, Ali Larter, Bridgette Wilson, Max Perlich, Jeffrey Combs

Genre: Skräck

Sök