The Day the Earth Stood Still (1951)

Husarrest för jorden

När det kommer en nyfilmatisering av en klassiker på bio tycker jag det är ett utmärkt tillfälle att återbesöka originalet. Ibland för att, med uppfräschat minne, kunna konstatera att "javisst, klart originalet är bättre", ibland för att upptäcka att en remake inte behöver vara helt fel. Hur Scott Derricksons "The Day the Earth Stood Still", med Keanu Reeves i huvudrollen, kommer stå sig återstår att se, men Robert Wise:s film från 1951 har för mig hursomhelst varit ett kärt återseende.

I sin bok "Apocalypse Movies, End of the World Cinema" talar filmkritikern Kim Newman om scifi-undergenren "Awful Warning"-filmer. I dessa får mänskligheten en första, och ofta enda, varning om att vi är på väg åt fel håll med vår forskning/vårt krigande/våra rymdfärder, och att det är bäst att vi kammar till oss så att inte bättre vetande från andra planeter, framtiden eller liknande sätter oss på mattan för gott. Genren var populär främst under början av femtiotalet och "The Day the Earth Stood Still" är kanske den allra främsta av dessa.

Filmen inleds bombastiskt så som bara en femtiotals-science fiction kan, med inte mindre än två thereminer till Bernard Herrmanns förfogande. Det blir inte mindre dramatiskt då ett flygande tefat landar mitt i Washington D.C. och en livs levande utomjording kliver ut för att hälsa. Hela världen håller andan.

Turligt nog säger sig Klaatu (Michael Rennie) komma i fred och med välvilja till mänskligheten. Spänningen blir ändå för stark för en av de meniga soldaterna som skjuter nykomlingen i axeln. Välkommen till Jorden, mannen! Klaatu är dock tålmodig och vill ge mänskligheten en ärlig chans. Eftersom världens ledare är svårtflirtade ger han sig ut på gatorna som en vanlig man för att lära känna oss jordbor lite bättre, vilket han också får på gott och ont. Jag ska inte gå närmare in på handlingen i filmen. Visserligen är det en femtioårig klassiker och då kan man ta sig lite större friheter med avslöjanden, men jag vet ännu inte hur lik originalet remaken kommer vara och det vore synd att förstöra den filmen för någon läsare.

"The Day the Earth Stood Still" är en sann SF-klassiker. Den har ett formspråk som för tankarna till B-film och Patricia Neal, den kvinnliga huvudrollen, sägs inte ha tagit filmen på allvar alls. Hon får också till ett riktigt klassiskt skrik följd av dåndimpande i en kort scen, vilket förstärker detta intryck. Men filmen lyckas, kanske på grund av att få tog genren seriöst, få in förvånansvärt mycket kritik av den rådande världsordningen. Inte minst det självgoda, paranoida och militaristiska Amerika får en hel del slängar av sleven när Klaatu upptäcker hur saker fungerar. Han upptäcker dock att det finns hopp för mänskligheten, i form den vanliga människan och i den civila vetenskapen.

Det finns ett tydligt messiasmotiv i Edmund H. Norths manus. Bland en del annat, som inte ska avslöjas här, tar Klaatu efternamnet Carpenter (d.v.s. timmerman) när han vandrar bland människorna i Washington D.C. Man kan ju fundera på om samma tema finns med i remaken med tanke på att Keanu Reeves redan spelat en messiasfigur i en annan, rätt välkänd SF-film. Regissören Robert Wise påstår sig förresten inte har tänkt på den kristna symboliken förrän många år senare, vilket är svårt att förstå.

Det finns också en del andra kopplingar som kan göras, och en otrevlig sådan är att koppla samman filmens slutsummering med George W. Bushs "om du inte är med oss, är du en terrorist"-retorik. Naturligtvis var filmen inte så före sin tid att den vet hur läget är på 2000-talet utan kan ses som kritik av sin egen samtid. Det intressanta är om världspolitiken, ur ett amerikanskt perspektiv, har så stora likheter då som nu att kritiken fortfarande är aktuell.

"The Day the Earth Stood Still" är ett barn av sin tid, och är intressant nog som det. Den lockar till en del skratt genom B-filmstendenser och genregrepp som vi sett många gånger sedan dess, och genom att agerandet hos bifigurer kanske inte alltid håller toppnivå. Men det är en film som också fortfarande fascinerar helt i sin egen rätt och som faktiskt har något att säga även i vår egen tid. Det är en riktig klassiker det.

---
Fotnot: Filmen har tidigare hetat "Mannen från Mars" på svenska. Inte för att mannen i filmen är från Mars, men svenska filmtitlar brukar ju ha sin egen märkliga logik.

© Andreas Hallgren
2008-12-10

Originaltitel: The Day the Earth Stood Still
USA, 1951
Regi: Robert Wise
Med: Michael Rennie, Patricia Neal, Hugh Marlowe, Sam Jaffe, Billy Gray, Lock Martin m.fl.

Genre: Drama, Sci-fi, Thriller
Svensk biopremiär: 1952-05-05

Relaterade artiklar
Robotar på film

Sök