Hemlig Agent (2008)
Kvinnor kan!
"Hemlig Agent", är inte den titeln tagen, hehe? Jorå, några gånger förut. Franska originaltiteln "Les Femme de l'ombre" torde väl betyda något i stil med "Skuggornas kvinnor" - vilket ju låter mycket fränare i mina öron. Hur som helst...
Franska WWII-filmer går tydligen just nu ut på att senkommet hylla dem som inte fick sitt beröm när det begav sig. "Infödd soldat" tog upp nordafrikaners otacksamma uppoffringar och "Hemlig Agent" handlar, åtminstone till viss del, om hur kvinnliga agenter kunde utnyttjas och glömmas bort.
Synnerligen verkliga Louise Desfontaines (spelad av synnerligen berömda Sophie Marceau) arbetar för franska sektionen av SOE (Special Operations Executive, Churchills specialstyrkor med inriktning på sabotage och liknande filmvänliga operationer).
Det börjar (efter en spännande prolog med prickskytte och explosioner) i London där Louise och hennes bror Pierre snabbrekryterar en bunt hårfärgskodade fransyskor till en insats på andra sidan kanalen. Bland de medverkande finns en rödhårig och arg kvinna som inväntar avrättning för mordet på sin hallick, en djupt troende blondin samt en oskuldsfull brunett som varit på vippen att gifta sig med en SS-överste i det ockuperade Frankrike innan hon fick kalla fötter och rymde till England.
De ska hämta en geolog. Just den här geologen är nämligen engelsman som rekat inför D-dagen och blivit kvar på fel sida. Om Gestapo eller SS hittar honom kan hela operationen äventyras (kanske en liten överdrift i spänningens namn, eventuellt). En knapp vecka innan invasionen ska gå av stapeln fallskärmar de ner i hemlandet. Hur ska det gå...?
Placera Sophie Marceau i en figursydd uniform och förlägg handlingen till Andra världskriget så har ni en garanterad tittare i åtminstone mig. Men finns det andra skäl att se "Hemlig Agent"? Ja, det är i alla fall inte humorn. "Hemlig Agent" är egentligen en klassiskt spännande krigsfilm men som med sin stramhet och nästan högtidliga ton tenderar att bli lite torr ibland. Helt hjärtlöst är det dock inte.
Kodfraser som "elefanten har förstört ett försvar" och planer som inte alla känner till i sin helhet, här finns det mesta. Teamets proffsigaste medlemmar är iskallt effektiva och nåde den som står i vägen när de träder till verket. När Marceau utan att blinka avpolletterar soldater med ljuddämpad pistol inser man vilken actionpotential de slarvade bort i "The World is not Enough", där hon ju mest manipulerade folk.
Men två kan spela det spelet. Hänsynslöshet, alltså. "Försök hålla tyst i 48 timmar om Gestapo fångar er", uppmanas skaran strax innan uppdraget. Som sista utväg får de varsin cyanidkapsel (visste ni att giftet tar hela fem minuter på sig att verka, det är inte riktigt det intryck man brukar få?). Informationen serveras raskt och utan åthävor och man inser kanske inte hur oundviklig uppföljningen är. Tortyrscenerna som kommer är dock inte särskilt mariga att beskåda (åtminstone för Hostel-generationen), det är hur folk "hanterar" den burdusa behandlingen som är det intressanta.
Överste Heindrich (Moritz Bleibtreu) blir deras Nemesis, en seglivad SS-streber med vissa mänskliga drag och bra koll på åtminstone två främmande språk. Bland de övriga manliga skådespelarna är det egentligen bara Julien Boisselier som Louise brorsa Pierre som är värd att nämna. Om du någonsin tyckt att du är en riktig hårding så kanske du resonerar annorlunda efter att ha bevittnat hans tortyrimmunitet.
I enlighet med temat och originaltiteln rensas de övriga manliga agenterna bort ur handlingen och det är upp till Sophie och tre lite yngre kvinnor (däribland Gérard Depardieus dotter Julie) att rädda dagen. Liksom "Hjältarna från Telemarken", också den med SOE-inslag, har "Hemlig Agent" en struktur där det inledande uppdraget går relativt smidigt, varpå läget förändras och den verkliga spänningen och det desperata improviserandet tar vid.
Spännande blir det, det kan inte förnekas. Men det är sällan det verkligen tänder till. Här finns heller inga udda inslag eller djärvheter som i Verhoevens "Black Book". En ganska traditionell film om viktiga uppdrag i krigstid blir det, som råkar handla mestadels om kvinnor. Det kan väl vara nog så intressant, i och för sig.
© Anders Lindahl2008-11-10
Tack till Atlantic Film för recensionskopia