Hell Ride (2008)
The rebellion against writing scripts
En hyllning till 60-talets motorcykelfilmer, det låter väl kul? Ja, byt ut ordet "kul" mot "verkligen inte kul" så träffar du helt rätt. Det finns en massa andra sorters filmer som "Hell Ride" vill hylla, men jag vill inte göra dem otjänsten att nämna dem i samma sammanhang som den här vattniga soppan.
En av vår tids populäraste filmarursäkter är "det SKA vara skräp!" Den funkar nästan lika bra som den om kejsarens nya kläder: om du klagar är du löjlig och fattar inte. Men, jo, vi fattar. Vi fattar också att skräp kan vara hur kul som helst. Men om du trodde att "Death Proof" var en bra definition på tråkigt skräp så väntar en obehaglig överraskning.
Om man ska göra en avsiktligt dålig film krävs det egentligen bara en sak: att man gör det med något slags entusiasm. Här kan man så lätt se för sin inre blick hur kameraman, ljudkille, regissör och skådisar skakas till liv av nästan lika druckna och sömniga assistenter för att håglöst göra en scen till så de kan rapportera till studion att de "jobbar på det". Inte ens de nakna tjejerna som fyller rutan ibland verkar ha väckt de inblandade ur deras dvala.
Man skulle kunna nämna något om handlingen, men det vore att lägga ner mer möda i ärendet än vad regissören själv idds med.
Låt oss istället sammanfatta filmen genom att prata lite om Michael Madsen, som en gång i tiden dansade runt i en lagerlokal och skar örat av en polis till tonerna av "Stuck in the Middle With You". Sedan dess har karriären hunnit dala en smula, inklusive ett besök i Uwe Bolls bedrövliga värld. Här spelar han pistolskicklige gentlemannabikern "Gent" och tampas vid ett tillfälle med så dålig dialog att han får nervösa ryckningar i hela ansiktet. Man får en känsla av att han snart kommer kasta sig ut genom närmaste fönster för att ända pinan. Det kan inte ha blivit roligare av att bli tilldelad en motorcykel med handtagen så högt upp att det slutar se coolt ut och bara verkar obekvämt.
Före detta fotbollsstjärnan Vinnie Jones, en slags huligan på plan som slog igenom som skådis i "Lock, Stock and Two Smoking Barrels" är Deuce, ledare för det onda 666-gänget och prydd med cunnilingus-relaterade tatueringar - en sorts vingar för varje sort han utövat, inklusive post mortem. Fräckt och vågat! Eller... Dennis Hopper är den åldrade bikern som hjälper sina gamla vänner med fantasilösa krigslister som offren måste ha hävt i sig tonvis med peyote för att gå på. Tanken är väl att "Easy Rider"-kopplingen ska höja den här filmen och ge den extra cred bland tittare som inte själv har motorcykel men tycker det är något visst med motorcykelfilmer...
Eric Balfour är medlem i bikergänget Victors, tillika avkomman till en kvinna som 1976 brändes upp, vilket vi får höra om ad nauseam och se i en flashback två gånger. Hon har gömt en kista någonstans som man behöver tre nycklar för att öppna. Eller kanske bara en skruvmejsel, men så långt tänker ingen i den här filmen.
Larry Bishop är... ja, vem tusan är Larry Bishop? Jo, han är en avdankad skådis och uppenbarligen kompis med Tarantino (som kanske vill ha en av varje sort) och har därmed fått möjlighet att låna andra nerdekade skådisar (inklusive David Carradine) och en handfull silikonstrippor eller kringvandrande L.A-drömmerskor som gärna slänger av sig allt för konsten. Själv spelar han ledaren för Victors. Hans kanske allra värsta stund är en sexuellt "laddad" scen med en nymfoman där "fire" upprepas så många gånger, och i så jäkla dumma meningar, att jag från och med nu hatar det ordet.
"Hell Ride" är bara cirka 80 minuter men känns lång. Den har så få idéer att den måste upprepa ett antal scener som inte ens var intressanta första gången. Den är full av halvnakna brudar och har en del våld men känns mestadels bara sorglig. På ett irriterande sätt, inte vemodigt alltså.
Sorgligast är Larry själv som spelar som en trött, slemmig, kisande och svajande kratta och inte ser särskilt hemmastadd ut ens på sin båge. Eftersom han är för slö, inkompetent eller gammal för att regissera riktiga actionscener kompenserar han med T'n'A och har skrivit in en bunt sexscener åt sig själv - så att åtminstone han får lite action, höhö. Han känns som en sådan där rappare som fyllt sin video med klipp där han tafsar på kvinnor som fått betalt för att stå ut med det för att han ska verka framgångsrik. Sex känns plötsligt så eländigt. Och motorcyklar. Och livet självt...
Nej, jag kan nog inte med gott samvete rekommendera den här filmen.
© Anders Lindahl2008-08-25
Tack till Noble Entertainment för recensionskopia
DVD / Blu-ray
Omslaget / artworket till Hell Ride är rätt trevligt! Man blir sugen på att se filmen. Men gör inte det...