Utlämnad (2007)
Fel man?
Kameran gör en väldigt medveten åkning i en tidig scen, där ett litet flygplan rör sig i höjd med ett monument i Washington DC, en fallosliknande stapel vi sett förr på film om inte annat. Vi ser planet passera stapeln i silhuett och associationen är given. Mycket känns bekant i "Utlämnad" som spinner vidare på en del trådar "Syriana” lämna efter sig och samtidigt gör en "Försvunnen" (den av Costa-Gavras) för 2007. Det är en slimmad, tät politisk thriller med en inbyggd twist - den sistnämnda lyckligtvis inte av det där osannolika slaget som förpassar hälften av det vi sett till sophögen, utan i stället förhöjer effekten av ett sidospår i handlingen.
Kritiken i USA har annars varit blandad. Det verkar som om idén att en man med arabiskt ursprung och "oskyldig" ristat i pannan blir utlämnad till en allierad stat med tortyr på schemat, är lite svårsmält. Alltså, att sådana olycksfall i arbetet inträffar går inte att förneka, men den allmänna uppfattningen bland amerikaner verkar vara att de flesta som skickats iväg i skymundan på det här sättet eller låsts in på Guantánamo nog ändå måste ha något att dölja. Har Anwar (Omar Netwally) det? Till synes en mönstermedborgare, välavlönad kemist, som varit på konferens i Sydafrika när han plockas upp på hemvägen av CIA och raderas från passagerarregistret. Misstänkta samtal på mobilen har kommit i samband med ett attentat i Nordafrika.
Särskilt en högt uppsatt CIA-chef (Meryl Streep i sitt esse) vill gå till botten med vad Anwar vet, men tror att någon annan säkerhetstjänst kan göra jobbet effektivare. Där får en av hennes underordnade (Jake Gyllenhaal) bevittna förhörsmetoder som gör honom olustig till mods. Och hemma i Chicago väntar Anwars höggravida hustru (Reese Witherspoon) på besked om vad som hänt, men det är svårt att komma förbi all sekretess. Underrättelsechefen i det allierade arablandet kämpar med sitt eget familjedrama. Dottern har gjort uppror mot hans auktoritet och rymt hemifrån. Grabben hon träffar i smyg har i sin tur anknytning till radikala islamister.
Hur uppstår terrorism och vilka metoder får användas för att bekämpa den? Frågorna är inte nya och filmen är inte chockerande originell egentligen, men den är effektiv, engagerande och nyanserad. Ingen här är helt snövit, men alla har mänskliga drag, även garvade förhörsledare. Manövern "extraordinary rendition" infördes under Bill Clintons tid, påpekas i filmen, men har kommit på tapeten oftare sedan 9/11. För något år sedan råkade jag läsa ett längre reportage i tidskriften The New Yorker där det framgick att olika amerikanska organ som CIA och FBI har inbördes konflikter kring informationsansamling den vägen. I filmen ställs också frågan; har det räddat liv eller skapat fler tänkbara terrorister?
Och idag känner vi till att flera europeiska länder, däribland Sverige, hjälpt till med hemliga CIA-transporter av fångar. Det är en härva värd att nysta i, och följdfrågorna hopar sig. Ingen enskild film kan ge hela bilden, men det här är en bra start. Sydafrikanske regissören Gavin Hood (Oscar-vinnare med ”Tsotsi” häromåret) visar olika vinklar och vevar samtidigt på i klassisk Hollywood-anda á la indignationsdramat där någon som kunnat vara du eller jag misstänks för att ha begått ett allvarligt brott. Eller kommer det att visa sig att han trots allt är skyldig?
- Även Mohammed Atta verkade vara en juste kille, säger Streep syrligt när hon möter motstånd, och syftar på den mest (ö)kände av kaparna den 11 september 2001.
Men rättssäkerheten och demokratin ger i sig en uppsjö av stoff att använda här. Det är spännande på flera plan.
”Utlämnad" är alltså inte så lättvindig som en del kritiker vill ha den till utan påminner inte så lite om "Lejon och lamm" (inte bara på grund av Streeps närvaro) men levererar sina argument mer filmiskt. Hood följer konventionerna (inte de från Genève i det här fallet) men gör det skickligt och tror på sin historia.
© Johan Lindahl2008-02-04