Försoning (2007)

För lång film om försenad försoning

Jag kommer osökt att tänka på Guy de Maupassants novell "Smycket" när jag ser Joe Wrights film "Försoning". I novellen lånar en småborgerlig kvinna ett dyrt halsband av sin väninna för att gå på fest. Hon tappar smycket och förstör sitt liv och hälsa för att ersätta det, för att när skulden är betald få reda på att smycket var billigt krimskrams. Det är en fantastisk novell om hur ett enkelt missförstånd och en hel del brist på kommunikation kan leda till mycken tragik i slutändan. "Försoning", som bygger på en roman av Ian McEwan, har mycket gemensamt med "Smycket", även om jag inte är lika övertygad om att det "fantastiska" ingår i deras gemensamma drag.

"Försoning" utspelar sig i brittisk högreståndsmiljö under det sena trettiotalet. Husans grabb, Robbie (James McAvoy från "The Last King of Scotland") försöker genom utbildning ta sig upp i samhällsordningen och dristar sig till och med till att inleda en romans med tjejen av börd Ceclia Tallis (Kiera Knightley). Cecilias yngre syster, den trettonåriga Briony, missuppfattar dock både det ena och det andra och genom en räcka händelser orsakar hon till slut en fängelsevistelse för Robbie med påföljande värvning när kriget bryter ut. Så gick det med den romansen och titelns försoning handlar om Brionys futila försök att ställa allt tillrätta senare i livet.

Jag har naturligtvis inte kunnat missa hyllningskörerna och filmens många Oscarsnomineringar, bland annat för bästa film. Det finns definitivt en hel del positivt att säga om "Försoning", men så fantastisk är den faktiskt inte när man tittar närmare på den.

Men vi kan ju vara glada och börja med det som är bra. I den kategorin hamnar helt klart Saoirse Ronan som spelar det otäcka barnet Briony. Denna förnumstiga tjej med vagt begrepp om vuxenvärldens mysterier är såväl irriterande som puerilt infernalisk, men Saorise Ronan lyckas få Briony riktigt trovärdig. Det känns onekligen som att det kan finnas anledning att lära sig uttala hennes namn för framtida bruk (det är "sur-shuh" enligt imdb för den som är intresserad).

Något annat som förtjänar uppmärksamhet i "Försoning" är ljudbearbetningen och musiken. Det finns ett par riktigt snygga ljudövergångar där Brionys skrivmaskinsknatter övergår till att bli taktfast musik, som för att understryka att det är hennes skrivande som styr händelserna framåt. Själva premissen för filmen, hur olika personers uppfattning av sakernas tillstånd ställer till det, har också lösts på ett bild- och redigeringsmässigt mycket elegant sätt. All heder åt hantverket och de kreativa idéerna på dessa punkter.

"Försoning" är en tudelad film på flera sätt. Den första halvan sätter upp premisserna för filmen och visar den händelsekedja som är dramats grund. Den andra delen skildrar återverkningarna av första delens missförstånd och hur detta påverkar alla dramats deltagare under resten av deras liv. Filmen är, tyvärr, också tudelad i sin förmåga att engagera åskådaren. Den första delen är rätt intressant och gripande med tydliga personporträtt och ett hopp om en lycklig utgång. Denna del avslutas med den visuellt mest intressanta tagningen i hela filmen; en lång exposé över krigets vansinne vid evakueringen av Dunkerque 1940, skildrad som en dyster-yster karneval med berusning, karusellritter, tuberkulos och hästavrättningar om vartannat.

I krigets skugga, vilket kanske är logiskt men till skada för dramat, infinner sig också en tydlig distans till såväl huvudpersoner som faktisk verklighet. Filmens andra del leder tyvärr allt mer mot Hypnos än mot Katharsis ju längre den drar ut på dramat. Den psykiskt tilltufsade Briony (spelad av Romola Garai respektive Vanessa Redgrave) med sitt dämpade sätt och sin skeva verklighetsuppfattning lyckas inte vara en tillräckligt stark drivkraft för att lyfta ett drama som saknar intressanta händelser i övrigt.

Tyvärr lyckas alltså inte "Försoning" ta vara på en intressant idé och en bra inledning. Att det inte blir mycket till försoning är förståeligt, men filmens segdragenhet i dess andra halva är oförlåtlig. En jämntjock trea blir det i betyg och för riktig tragedi på samma tema läser jag hellre om Guy de Maupassants novell än ser "Försoning".

© Andreas Hallgren
2008-01-26

Originaltitel: Atonement
Storbritannien / Frankrike, 2007
Regi: Joe Wright
Med: Saoirse Ronan, James McAvoy, Keira Knightley, Vanessa Redgrave m.fl.

Genre: Drama, Krig, Romantik
Svensk biopremiär: 2008-01-11
Hemmabio: 2008-05-28
Teman: Andra världskriget

Relaterade artiklar
Den långa tagningen

Ingår i följande teman

Sök