Catch a Fire (2006)

Raffinerad realism

Kommer ni ihåg det glada 80-talet? Som om vi inte tjatade nog om det decenniet i somras här på russin.nu. Bland mycket annat bedrevs kampanjer för att bojkotta Sydafrikas apartheidregim. I de nordiska länderna engagerade sig många (dock inte alla våra företag med investeringar därnere, om jag minns rätt) för att sätta press på premiärminister Botha och släppa ut straffången Mr Mandela, med mera. Samtidigt var Reagan-USA och Thatcher-England märkbart ointresserade av att störa ”business as usual". ”Birds of the same feather flock together" kommenterade en sydafrikan som hälsade på vår gymnasieskola i Linköping, i tydlig riktning mot de två ledande politikerna i västvärlden.

Och Business - det tyckte Phillip Noyce att hans karriär i Hollywood blivit. Efter en stadig ström actionfläsk som "Sliver", ”Påtaglig fara" och "Helgonet” rörde han sig hemåt till Australien och satsade på smalmat som "Rabbit-proof Fence”. Nu väljer han att berätta om ett verkligt levnadsöde från apartheids, som det skulle visa sig, dödsryckningar. Filmen passerade svenska biografer utan att stanna och fortsatte direkt mot fänge... njae, "direkt till DVD" innebär ju inte samma skräpstämpel som "Direkt till video" kanske hade. Det produceras en hel del av värde som inte distribueras till de stora salarna av... monopolet, bör det väl kallas numera.

Patrick Chamusso (i filmen spelad av amerikanen Derek Luke) har förlikat sig med sin roll i maskineriet och vill inte bita handen som föder honom. Han har trots allt ett bra jobb på landets största raffinaderi, en vacker fru och två döttrar. Tyvärr också en amorös affär vid sidan av, något som indirekt startar en kedja av händelser som river upp hela hans existens i grunden. Plötsligt är han oskyldigt misstänkt för terrordåd mot sin egen arbetsplats och förhörs av en specialist som utvecklat good cop/bad cop-rutinen till fulländning. Ut ur cellen, tillfälligt friad från misstankarna, kliver en ilsken, revanschlysten revolutionär. Next stop: träningsläger hos ANC:s väpnade gren.

”Catch a Fire” har inte samma högtidliga episka ambitioner som Richard Attenboroughs ”Cry Freedom" utan hålls ganska kort och koncentrerad av Noyce, även om handlingen till slut spänner över flera år. Filmen hinner ändå säga en hel del om Sydafrikas historia och om attityderna hos den vita boerbefolkningen som utmålar motståndarna till systemet som sovjetsponsrade kommunister. De blir mer och mer desperata i jakten på uppviglare och begreppet Guilt by association, skuld genom samröre, används regelmässigt. Säkerhetsagenten Nic Vos (Tim Robbins) får symbolisera deras säkerhetsstyrkor tydligast i filmen. Han är egentligen inget obegripligt monster; han agerar utifrån en logik - som vi tvingas försöka förstå - och tar till de medel som krävs. Och de medlen kan vara monstruösa. Samtidigt visar en scen med en middagsbjudning både på nyanser och hans skickliga manipulationer. Han tar med sig fången Chamusso på söndagsutflykt till sitt eget hem för att liksom dra undan mattan och lirka fram bekännelser han hittills inte kommit åt.

”Catch a Fire" skiftar skickligt tempon (och språk) medan den visar flera sidor av livet i Sydafrika några år före det som alltså betydde sammanbrottet för åtskillnadspolitiken, i alla fall på papperet. Phillip Noyce berättar på kommentatorsspåret om hur han började tänka på terrorister och deras motiv när han tillbringade några dagar i New York i september 2001 och blev strandsatt efter attentaten. Senare kom han över ett manus av Shawn Slovo, dotter till Joe Slovo som hade en ledande roll i ANC-armén under den period som filmen kretsar kring. En film som handlar både om vad som får människor att ta till våld under förtryck och hur man sedan kan välja att bryta den onda cirkeln. Det är ofta en lång väg dit, men omvärlden kan lära sig av Sydafrikas post-apartheid-politik, enligt Noyce.

Lika explosivt som, säg, ”Last King of Scotland" blir tyvärr inte detta ändå. Många av de bästa filmerna de senaste åren har ju handlat om Afrika men den här har inte riktigt samma frenetiska måste-ses-slagkraft som de allra bästa exemplen. Den bryter illusionen alldeles i slutet med en del dokumentära inslag som kanske inte hade krävts; poängen går fram ändå. Men det är definitivt sevärt, framförallt för dem som är intresserade av just Sydafrikas moderna historia.

Även under sin Hollywood-period kunde Noyce karakteriseras lite som 'den tänkande mannens actionregissör'; det gick att skönja en del substans även i det materialet, men han verkar mer tillfredsställd och mer koncentrerad på det han verkligen vill berätta om idag. Så jag hoppas att han fortsätter på det här spåret ett tag till...

© Johan Lindahl
2007-10-01

DVD / Blu-ray

Några få borttagna scener tillför inte så mycket till Universals utgåva, men kommentatorsspåret är bland de bästa jag hört. Phillip Noyce är talträngd och verkar absolut inte nödbedd att leverera när han reder ut sina motiv bakom filmen och ger en snabbkurs i det aktuella ämnet. Till sin hjälp har han några av skådespelarna och manusförfattarna som släpps fram när Noyce behöver en andningspaus, ungefär...

Originaltitel: Catch a Fire
Storbritannien / USA / Frankrike / Sydafrika, 2006
Regi: Phillip Noyce
Med: Tim Robbins, Derek Luke, Bonnie Henna, Mncedisi Shabangu, Michele Burgers

Genre: Drama, Historia, Thriller
Teman: Apartheid

Ingår i följande teman

Apartheid

Dela |