The Critic - The Complete Series (1994)

Fyra russin på shermometern

4 russin

Det finns många tecknade serier som genom åren försökt kopiera "The Simpsons" framgång, en kategori där numera även "The Simpsons" tyvärr huserar. "Family Guy" är ju närmast en karbonkopia, om än en rätt skoj sådan. Även "South Park" verkar alltid ha tampats med lite komplex, trots en helt annan visuell stil och grövre språk.

Den synnerligen kortlivade 90-talsserien "The Critic" var dock något annorlunda, även om flera namn från för- och eftertexter känns igen. Serien kan mer passande beskrivas "som om Woody Allen försökt göra tecknad familjekomedi". Redan vinjettmusiken låter som en hyllning till "Manhattan" med sina Gershwinska toner. Jay Shermans (Jon Lovitz) likheter med Homer stannar vid det yttre och en viss loser-aktighet. Han är en intellektuell, ganska skarpsynt man med adoptivföräldrar av allra stissigaste WASP-typ (white anglo-saxon protestants). Han försörjer sig som filmkritiker i New York och drar tydligen in så mycket kosing på detta att han kan unna sig en vidsträckt lyxlya (eller är det "rent control" som är förklaringen?).

Han har alltså det perfekta jobbet, kan man ju inte låta bli att tycka. Det sociala umgänget är det däremot inte så mycket bevänt med. Hans åldriga men virila chef, som gärna kritiserar kritikern för att vara alldeles för kritisk, är väl något av en kompis mellan varven och den framgångsrike australiensiske skådisen Jeremy Hawke (känd från klassiker som "Kegger party at Hanging Rock") kommer ofta med goda råd om livet och kärleken, men den enda riktiga vännen är nog sonen Marty.

Många av gagsen handlar om hur patetisk Jay är, om hur monstruöst ful han klassas som, eller hur enormt tjock. Eftersom han inte är så otroligt vare sig ful eller tjock är dessa skämt rätt kul, men visst är han en loser.

Principer och höga krav har han dock. "It stinks!" lyder ofta domen i Jays härligt osubtila catchphrase och redan i första avsnittet sabbar han sina chanser till fortsatt kärlek med en vacker skådespelerska genom att följa sina etiska riktlinjer och såga hennes film (så vänligt han bara kan). Serien passar på att häckla tendensen att producera underhållning enligt principen minsta gemensamma nämnare och antagandet att publiken helt saknar tankeförmåga.

Komik och patetik varvas med ofta rätt fyndiga filmreferenser i de två korta säsonger som producerades. Referenshumor kan vara den slappaste, lamaste humorn i världen men manusförfattarna på "The Critic" har ansträngt sig och har dessutom både humor och fantasi, till skillnad från exempelvis 2000-talets loja parodifilmsmakare. I ett avsnitt kidnappas han av sin "största fan" i en inte alltför subtil parodi på "Misery", men eftersom den galna kvinnan har haft sex med honom dessförinnan är han inte alltför arg på henne för att gå med på en andra dejt efter hennes frigivning.

Det som var roligt för ett drygt decennium sedan måste inte nödvändigtvis kännas roligt än, så det var med förhoppning om en trevlig snarare än gapskrattande stund jag öppnade DVD-boxen. Faktum är dock att redan första avsnittet lockade fram ett gäng hjärtliga garv. Samma första avsnitt innehåller förstås också några av seriens mindre positiva signum, korrekt konstruerade lustigheter som av olika skäl inte alls får en att skratta. Min rekommendation är att inte ens försöka skratta åt dessa skämt. De är helt enkelt platta, det är inte fel på dig. Ignorera bara dessa små misslyckanden och titta vidare, trygg i förvissningen om att sanna lustigheter snart kommer infalla. Gissningsvis: för många manusförfattare som vill ha med sina darlings i samma avsnitt.

Det gör inte så mycket. Serien håller än, kort och gott. Och den är också fortfarande väldigt sympatisk.

Favoritscenen:
När ett gäng lastbilschaufförer ska gå och se filmen "The Ultimate Force", eftersom en sådan titel omöjligt kan göra en besviken, och istället för stenhård action finner sig tittandes på en röstsyntesföreläsande Stephen Hawking.

© Anders Lindahl
2007-06-07


DVD / Blu-ray

I DVD-boxen, som i skrivande stund bara finns i NTSC-version, finns förstås alla avsnitten (så oerhört många blev det ju inte) och lite extramaterial, bland annat kommentarsspår med diverse inblandat men inte nödvändigtvis berömt folk.

"Roliga" animerade menyer är ofta irriterande, men Jays stigande rastlöshet om man dröjer med sina knapptryckningar är faktiskt kul.
Originaltitel: The Critic - The Complete Series
USA, 1994
Regi: Bret Haaland Alan Smart Lauren MacMullan
Med: Jon Lovitz, Gerrit Graham, Judith Ivey, Nancy Cartwright, Charles Napier, Christine Cavanaugh, m.fl

Genre: Animation, Komedi, TV-serie







     

Dela |