Gremlins (1984)
Med små pälsbollar kommer stort ansvar
Det var bättre förr, säger den här filmen. Men så är ju "Gremlins" också en teknikkritisk retroskräckis som nästan längtansfullt blickar tillbaka på det sena 1950-talets atomvapenångest. Och här trodde du att det handlade om små gulliga pälsbollar som inte får matas efter midnatt.
Jodå, Joe Dante (regi) och Chris Columbus (manus) "Gremlins" är, inte minst genom Steven Spielbergs producentskap, en rätt familjevänlig skräckkomedi, en genre som i stora delar växte fram och blev populär just i början av 80-talet.
Historien minns ni säkert. Randall Peltzer, en uppfinnare av det mindre lyckade slaget, får med sig ett nytt husdjur, från en skum butik i Chinatown, som julklapp till sin son Billy. Tre regler gäller för skötsel av en mogwai: håll den borta från vatten, ge den inte mat efter tolv på natten och utsätt den inte för starkt ljus. Så länge reglerna följs är mogwai:en bedårande söt men när reglerna bryts förvandlas dess avkomma till busigt dödliga monstrum och småstaden Kingston Falls går från idyll till stridszon i ett huj.
"Gremlins" är full av animatroniska effekter (en form av avancerad dockteater på film); en del småskrämmande, en del mysiga, många roande och somliga överflödiga. Man kan se att filmskaparna och effektsteamet har haft roligt när de tänkt ut scener för sina gummifigurer och en del kanske bort stanna på ritbordet då det ibland blir lite väl mycket staplande av elaka-gremlins-scener. Men jag har också roligt rätt ofta, såväl på 80-talet som 2007, så det får väl vara ok.
Det som jag på grund av bristande filmkunskaper inte märkte vid min förra titt på "Gremlins", för sådär en tjugo år sedan, var dess stora inspiration av B-science fiction från femtiotalet, ända ner till de stela skådespelarinsatserna. Filmreferenserna i "Gremlins" är många och visas i flera fall även på teveskärmar i filmen. Det tydligaste fallet är julfilmernas julfilm "It's a Wonderful Life" som också utgör grunden för den lilla staden Kingston Fall inklusive Billys jobb på en bank, men även en rad skräckfilmer fladdrar förbi. Hela upplägget i "Gremlins" och dess många gånger styltiga dialog kunde lika gärna utspelat sig i svartvitt.
Tekniken är genomgående ett hot i "Gremlins". Pappans uppfinningar, som ofta felar på överraskande sätt, närmas både av filmkameran och karaktärerna med skrämd försiktighet. De elaka gremlinerna utnyttjar även tekniken för att genomföra sina dödliga hyss, med skenande handikapphissar, felande trafikljus och mycket mer som följd. Prylar kan vara våra vänner men bara om de används på rätt sätt. Den snälla mogwai:en döps för övrigt till "Gizmo", det vill säga "pryl". Coincidence, I think not.
Teknikpessimism i "Gremlins" känner vi också igen från svunna decenniers skräckfilm från den tid då vi lärt oss att atomen inte längre var vår bästaste vän. På tal om just atomer är det både långsökt och en smula pretentiöst, och därför roligt, att jämföra Gizmos prokreation medelst delning med klyvning av atomer. Denna tankegång knyts faktiskt ihop i Mr. Wang (Gizmos vise egentliga ägare) slutord om att vi (läs mänskligheten) ännu inte är redo för det ansvar som en mogwai (läs atomkraft) innebär.
Visst är det roligt med långsökta tolkningar, men för att undvika missförstånd kan det vara på sin plats att tillägga att referenserna till filmhistorien är helt medvetna från filmskaparnas sida. "Gremlins" är väl inte en parodi eller "spoof" på dessa utan snarare en hyllning till, vad jag kan föreställa mig är, filmskaparnas tidigaste matinéminnen. Detta tycker jag personligen ger en kul dimension till filmen, men man kan även se den för vad den är i sig själv, en rätt mysig och väldigt grund skräckkomedi som fortfarande kan roa. Ett talande exempel för mig personligen är att "Gremlins" faktiskt lyckats få med båda mina kanske största filmaversioner, näsvisa barn och gulliga hundar, i samma film utan att jag blir irriterad.
Trivia: Några extra kul filmreferenser hittas i bakgrunden på den uppfinnarmässa Billys pappa besöker. Man förstår lätt att hans uppfinningar står sig slätt i konkurrensen mot en fungerande tidsmaskin från George Pals "The Time Machine" (1960) och roboten Robby från "Forbidden Planet" (1956). Den senare är så vitt jag vet även den enda scenografidetalj som har en egen filmografi på Internet Movie Database.
© Andreas Hallgren
2007-06-15
Originaltitel: Gremlins
USA, 1984
Regi: Joe Dante
Med: Zach Galligan, Phoebe Cates, Hoyt Axton, Scott Brady, Corey Feldman m.fl.
Genre: Fantasy, Komedi, Skräck
Teman: 80-talsvecka
Ingår i följande teman
