Dragon Tiger Gate (2006)
Martial arts, mobiler och mycket nöje
I min artikel om Hongkongfilm på russin.nu lät jag väl påskina att det "är över nu". Dessutom glömde jag nämna veteranen Donnie Yen. Läge att åtgärda båda dessa brister genom att dels understryka att det förstås fortfarande ramlar ut en del skoj ur den kantonesiska filmfabriken (och inte bara från Stephen Chow), dels genom att presentera Donnie Yen.
Jag tippar att många som sett honom ändå inte riktigt lagt honom på minnet. Hans roller i de filmer som hittar hit brukar vara av modell större, men inte huvud - exempelvis i "Hero", "Shanghai Knights" och "Seven Swords". Yen pratar inte bara både mandarin och kantonesiska utan även engelska (efter uppväxt i Boston) och sägs också vara duktig på att spela piano, men är förstås framförallt ännu en av dessa martialartskunniga hongkongstjärnor som får sina västliga motsvarigheter att se lama och löjliga ut.
Så var det gjort - nu till filmen!
Det mest illasinnade jag kan säga om "Dragon Tiger Gate" är att den hinner kännas som några stycken olika filmer innan den är slut. Framförallt pendlar den mellan skilda grader av realism. Här finns både vanliga gangsters och mer fantasy-artade fiender, traditionella kung fu-skolor och mobiltelefoner. Alla filmerna den känns som är dock omisskännligen Hongkongfilmer, med alla de klassiska komponenterna. Bröderna Dragon (Yen) och Tiger (Tse) skiljs vid unga år när den förstnämnde lämnar kung fu-skolan de antingen givit namn åt eller namngivits efter. Dragon hamnar i tacksamhetsskuld till en relativt godhjärtad bandit och hans rara dotter och gör saker han inte skulle gjort annars - vilket fördröjer det ögonblick då han enligt modern med högburet huvud ska återvända till skolan.
Turbo (Shek), nyss kommen från Chinatown och självutnämnd mästare i hanteringen av nunchakus, är en joker i den snällare delen av leken med klara och säkert inte oavsiktliga Bruce Lee-vibbar. Att han tillhör de snälla avslöjar direkt hans långa lugg, ett attribut som alla hjältarna delar.
En serie händelser följer.
Jag funderade lite på att i närmare detalj förklara dessa händelser, men insåg att det inte var så viktigt. Viktigare är att "Dragon Tiger Gate" är snygg och ibland riktigt elegant actionunderhållning, med fint foto, tjusigt vajerarbete, fantasifulla miljöer och härliga fajter koreograferade av Yen själv. Den är dessutom ganska känslosam och rentav allvarsam ibland utan att bli särskilt fånig, med ett ovanligt stort antal flashbacks till barndomens dagar. Det är en tecknad serie i grunden, borde väl nämnas, vilket om inte annat den Marvelfilmartade vinjetten i början avslöjar rätt tydligt.
Från ganska jordnära uppgörelser i undre världen via kloka mästrar i fantasifulla pagodor till närmast öververkliga uppgörelser i underjorden går det. Lite förenklat kan man säga att "DTG" är bättre ju närmare verkligheten den håller sig. Mordet på basebollplanen och fajten i sushihuset är klanderfria scener, men 3D-scenerierna och de lite komiskt fantasifulla stridsteknikerna mot Shibumi i järnmasken övertygar inte lika mycket.
Jag blir ändå rätt så glad av "Dragon Tiger Gate". Fortfarande hålls alltså traditionen av ocynisk kampunderhållning med mysfilosofiska inslag vid liv, numera gärna med lite datorhjälp men framförallt med pigga akrobatskådisar. Delar du min glädje över detta är det definitivt hyr eller köp som gäller.
© Anders Lindahl
2007-10-23
Tack till Noble Entertainment för recensionskopia
DVD / Blu-ray
På Nobles utgåva huserar lite stillbilder och en trailer, inget mer i extraväg. Min största invändning är dock mot den svenska textarens val av översättning av "The Gate":'Gaten'
Ärligt talat...
Originaltitel: Lung fu moon
Hongkong, 2006
Regi: Wilson Yip
Med: Shawn Yue, Donnie Yen, Nicholas Tse, Kuan Tai Chen m.fl.
Genre: Action, Drama
Svensk biopremiär: 2007-04-27
Hemmabio: 2007-10-27
Relaterade artiklar
Hongkong!
