Gangs of New York (2002)
Stort blir litet
Texten nedan läses på egen risk. En viss del av handlingen kan komma att avslöjas, men undertecknad tar inget ansvar för ett eventuellt misslyckat biobesök. Den här texten får läsas i klassrum, på en buss, i hemmet och i större sällskap, men speciellt ser vi gärna att du sitter på en oljeplattform.
Storyn i Gangs of New York är inte helt originell. Ett barn ser sin far mördas i ett gängbråk. Alla tror att barnet har dött, men icke sa nicke, han växer upp i säkerhet en bit utanför staden. Väl i vuxen ålder gör han comeback och nästlar sig in i sin faders mördares gäng, för att, när tiden väl är mogen, kräva ut sin hämnd.
Vad som är mer originellt är tiden i kombination med platsen. 1800-talets New York är något som åtminstone jag själv inte har sett så ofta på filmduken. Det är brinnande inbördeskrig, och New York är en kokande kittel av rasism, våld, mutor och ännu mera våld. I det allra värsta slumområdet, Five Points, härskar William Cutting, en ytterst otrevlig man som spelas ypperlig mästerligt av Daniel Day-Lewis. Cutting styr de flesta av områdets invånare. Allt från prostituerade, rånare och mördare, till polisväsende, brandkår och stadsledning, alla äter de ur hans hand. Det enda sättet att göra sig hörd på är antingen med pengar eller överväldigande våld, och Cutting har gjort sig mest känd för att använda sig av det sistnämnda.
Det är lätt att tycka illa om William Cutting. Jag var övertygad om att jag även skulle tycka illa om Leonardo DiCaprios rollfigur, Amsterdam Vallon, just för att han spelas av DiCaprio. Men tro det den som törs, det funkar alldeles utmärkt. Vallon ska hämnas sin far, Cutting är målet för hämnden. För den romantiskt lagda publiken finns även lite kärlek, här i form av Jenny Everdeane, spelad av Cameron Diaz. Som sagt, det ser inte så originellt ut på papperet, men det funkar, och är spännande värre!
I tron om att jag skulle få se en vanlig "en-timme-och-fyrtiofem-minuters-hollywood-drama-action-rulle" kändes det som en barnlek för mig att förutse slutscenen. När denna så kallade slutscen väl kom blev jag överraskad! Konstverket jag beskådade fortsatte, och inte nog med det, det bjöds på en timmes filmunderhållning till!
Nu började det bli riktigt intressant. Huvudspåret för filmen fortsätter, men en sidohistoria, som varit närvarande likt en skugga tidigare, blir kraftigare. Först lite omärkligt, men efterhand tar den över mer och mer. Och i slutet har Scorsese förvandlat huvudstoryn till en liten parantes, ty det finns trots allt viktigare saker att fundera på än två mäns hat mot varandra. Det som varit stort blir litet, och det lilla blir stort. Tillslut känner man sig skyldig för att ha följt Cuttings och Vallons historia med sådant intresse, och inte uppmärksammat det som händer i deras omvärld.
Mastigt, mumsigt och makalöst. Scorsese bjuder återigen in oss till en ohyggligt blodig men ack så trevlig bio-upplevelse. Det ooriginella blir originellt, och visst känner man lite närvaro av katarsis. Med lite mindre romantik, som faktiskt inte alltid funkar, skulle de starka fyra russinen transformeras till en femma. Bra film ska ses på bio, och det gäller, med betoning, även den här filmen!
© Christer Johansson
2003-01-20
Originaltitel: Gangs of New York
USA, 2002
Regi: Martin Scorsese
Med: Leonardo DiCaprio, Daniel Day-Lewis, Cameron Diaz, Jim Broadbent
Genre: Action, Drama, Krig
Svensk biopremiär: 2003-01-17
