The Number 23 (2007)
Besatthet när den är som bäst
Besatthet är intressant. Vi kan väl alla råka ut för det någon gång, i en liten skala. Ett par nya skor som man bara måste ha, en komplett DVD-samling på ett visst ämne, en person som man måste se till att träffa igen. Trampa på en spricka och mamma får hicka.
För de flesta är besattheten övergående och kan knappast sägas styra ens liv, men för vissa kan den naturligtvis utvecklas till tvångstankar, till exempel för Walter Sparrow (Jim Carrey) i Schumachers nya film "Number 23" där han får fnatt på just siffran 23 och börjar hitta detta nummer överallt. Talmysiken har en mångtusenårig historia men är knappast helt bortglömd i vårt förmodat rationella samhälle. Ofta finns det ingen trettonde våning på hotell till exempel, eftersom talet 13 för otur med sig (förutom på Stryktipset då). Det tal som troligtvis ägnats mest bryderi under åtminstone det senaste årtusendet är 666, vilddjurets tal i Uppenbarelseboken. Vad som helst som passat omständigheterna har kunnat läsas in i det talet om man bara lagt manken till och har varit tillräckligt besatt.
I Fernley Phillips manusdebut är det dock talet 23 det handlar om. Det hela börjar med att Walter får tag på en bok, med samma namn som filmen, och börjar i den upptäcka likheter med sitt eget liv. Bokens huvudperson, Fingerling, är besatt av talet och snart smittar detta av sig även till Walter. Alltmer börjar verkligheten och fiktionen smälta samman och det otäcka är att boken slutar med ond bråd död. Det borde innebära att fara är å färde även i Walters dittills rätt stillsamma hundfångarliv.
Filmen blandar scener från boken med Walters alltmer "The Shining"-lika verklighet på ett mycket bra sätt. Samma skådespelare finns med i båda fiktionerna, men spelar till en början helt skilda karaktärer. Bokens mörka film-noir ställs mot filmens white picket fence-familj, kompletterad av tillbakablickar till Walters barndom, alltsammans mästerligt fångat i bilder av fotografen Matthew Libatique. Men säg den fiktionsuppdelning som varar för evigt.
"Number 23" är en intressant och spännande thriller med udda, fräscha vinklingar på vad som i mindre skickliga händer lätt hade kunnat urarta till ett Arkiv X-avsnitt. Någon sådan risk finns inte alls här, trots att det är regissören till "Batman & Robin" som står bakom spakarna. Nå, det kanske var oförtjänt, Joe Schumacher har ju faktiskt gjort en del annat också.
Mest cred, utöver manus och foto, går annars till Jim Carrey som här ger sig på sin mest dramatiska karaktär hittills. Det är något som jag hoppas vi får se mer av framöver. Carrey har haft en intressant utveckling från det totala överspelet i, i min mening onjutbara, filmer som "Ace Ventura" och "Dum & Dummare" över sympatiska gestaltningar som i "The Truman Show" för att nu helt kunna dominera såväl filmen som den karaktär han spelar. Roligt, tycker jag.
Inte mindre än fyra russin blir det till "Number 23". Se den, vet jag.
Ps. På tal om talet 666 lärde jag mig på Wikipedia att man, genom att gå över hebreiskan, kan utläsa bokstäverna "www" från det talet. Det skulle man kunna tolka som att webben voro av ondo. Så är det förstås inte. www.russin.nu är till exempel bara bra för dig.
Ps igen. Filmen är lite smittsam. Jag satt långt fram på balkongen vid visningen och när jag reste mig för att gå efter filmen noterade jag tydligt radnumren på golvet. Rad nummer 2 och rad nummer 3. Hittills verkar det dock ha gått bra...
© Andreas Hallgren
2007-03-14
Originaltitel: The Number 23
USA, 2007
Regi: Joel Schumacher
Med: Jim Carrey, Virginia Madsen, Logan Lerman, Rhona Mitra m.fl.
Genre: Thriller
Svensk biopremiär: 2007-03-23
Hemmabio: 2007-09-05
