Siam Sunset (1999)
Romantisk roadmovie med rödgul nyans...bland annat
I TV-fenomenet ”Lost” är en av karaktärerna (åtminstone under första säsongen , så långt jag kunnat följa den hittills) besatt av tanken på att han för med sig otur till sina närmaste och sedan dem som finns omkring honom på den mystiska ön. Perry (Linus ”Priest" Roache) bär på samma trauma efter att hans fru omkommit i en fullständigt otroligt otursam olycka. Kylskåpet (en kombinerad kyl och frys, om man ska vara noggrann) från ett flygplan faller ner på just deras engelska förortsgräsmatta och krossar henne några minuter in i ”Siam Sunset”. Efter det verkar de bisarra missödena kanta Perrys liv även om ingen annan riktigt tar honom på allvar, trots allt.
Men hans chefer på färgutvecklarföretaget menar att han borde ta en semester och skickar honom på en betald tripp till Australiens outback. Väl där verkar allting som händer snarare bekräfta Perrys misstankar än vederlägga dem. Bussen tillhör inte den mest glamourösa typen, chauffören inte den mest pålitliga och resten av passagerarna ser också förundrat på utbölingen, från det där snobbiga stället som en gång sände sina straffångar söderöver och sedan dess alltid sett ner på sina kusiner Där Under. Han får ta stryk för allt hans landsmän sagt och gjort under ett par sekler, åtminstone underförstått. Nåja, några försöker vara sällskapliga, men det är en udda samling individer som råkat hamna i samma skramliga fordon. Och det blir inte bättre av att Perry hela tiden verkar vilja hoppa av turen och letar efter förevändningar att verkställa sin flyktplan. Men ödet, oturen eller försynen hindrar honom hela tiden.
Nu kommer också Grace (Danielle Cormack) in i bilden och ombord på bussen. Hennes bil har stannat på landsvägen och startar inte igen. Men i hennes kölvatten plaskar en före detta pojkvän med aningen aggressiva tendenser (underdrift) och kriminellt förflutet. Och plötsligt, efter ännu fler oplanerade incidenter, finner sig hela denna illustra skara isolerade i ödemarken och kan inte annat än begrunda sin situation, överleva bristen på varierad kost och dessutom försöka ”get along”.
"Siam Sunset" går från tragikomiskt roadmovieterritorium till ännu mer tragikomiskt, men ändå godmodigt 'fast-i-en-öde-öken'-terra firma med inslag av romantik och våldsam fars, allt med en genuint australisk accent som gör att den känns tillräckligt originell för att vara sevärd även när man lite på chans plockar fram den igen ur videohyllan (just det! video!) efter några år. Jag borde väl försäkra mig om att den finns tillgänglig även på DVD för att riktigt motivera den här recensionen, så jag tar en konstpaus här för faktasökning... Jo, den finns, men det kan vara en utmaning att hitta den i Region 2-format, det vill säga europeisk standard.
John Polson började som skådespelare och har i den rollen (ha!) bland annat "Sirens” och ”Mission: Impossible 2” på CV:n. Som regissör startade han med en kortfilm 1994 medan det här borde räknas som den ”riktiga” debuten. Senare har han gått vidare till filmer i USA, som "Swimfan” och ”Hide and Seek”, den sistnämnda med Robert De Niro. Jag har inte sett någon av dem, men misstänker att hans temperament ändå lämpar sig bäst för produktioner i hemlandet. I ”Siam Sunset” är det den oväntat smakliga stuvningen av hysteriskt och lågmält, av absurt och allvarligt, som är så avväpnande. Det är inte hundraprocentigt, men härligt i portioner och fullt acceptabelt under resten av tiden. Och titeln, den syftar på en färg, en speciell nyans som industrikemisten och perfektionisten Perry länge letar efter. Hittar han rätt? Lämna in era tips i närmaste postlucka - eller se filmen. Jag skulle faktiskt föreslå det senare, om den går att hitta någonstans nära er.
© Johan Lindahl2006-12-11