Click (2006)

Familjefar med fjärrkontroll förlorar fästet...

Om ni gillar det här, så borde ni också (enligt IMDb) även ha uppskattat ”The Family Man” med Nicolas Cage och det är en förvånansvärt träffande jämförelse. Jag ska inte avslöja exakt hur de två filmerna liknar varandra, men de tar oss på en resa som är mer ambitiös än man kan ana vid startskottet, de blir mer sentimentala och filosoferande än vad i alla fall jag hade väntat (särskilt den här recenserade filmen) och ingen av dem fyller helt ut den kostym de iklätt sig. Men båda lämnar mig ändå på ganska gott humör och med en handfull frågor av typen "vad gör du egentligen med ditt liv" nafsande lite lagom framfusigt i nacken. Många kommer att spy galla över de storstilade svallningarna under andra hälften av ”Click”. Men det är bara att ta den som den är och acceptera eller förkasta konceptet 'in the spirit it was made'.

Och om ni sett samma trailer som jag (vilket inte är säkert) så har ni under alla omständigheter inte fått hela storybågen i sammandrag till livs, utan främst de mer lättsamma gagsen som värmer upp inför den verkliga urladdningen. Ganska oväntat kommer ”The Butterfly Effect” (med Ashton Kutcher) för mig under åtminstone några ögonblick, liksom Peter Dalles "Ogifta par”, men det handlar mer om detaljer och delar av idébygget. ”Click” handlar om att tro sig kunna få kontroll över sin maniska existens med hjälp av en magisk manick - för att sedan snabbspola sig ur askan in i den eviga elden. Ett tag undrar jag om även filmen börjat leva sitt eget liv och ryckt sig lös ur regissörens tyglar (ungefär som de ohämmade hundarna Adam Sandler försöker fostra här). Men en liten röst intalar mig ändå enträget att det här ändå kommer att landa mjukare efter sina djärvare utsvävningar. Och på gott och ont så håller den sig i grunden till något grundläggande Hollywoodskt ideal. Vi får en sensmoral som är svår att missförstå och alla eventuella förvirringsmoment förklarade, mer eller mindre. Ta i beaktande att ”Click” lever på sin egen logik som inte är lättförklarad rakt över och kanske inte håller för en närmare granskning, á la ”Tillbaka till framtiden”.

Adam Sandler är den här gången arkitekt och familjefar med prestationsångest, inte helt olik hans kock i ”Spanglish” men mer karriärlysten. Han har svårt att koordinera försörjarrollens krav med hemlivet (har vi hört den förut?) och hustrun (Kate Beckinsale) tvingas tävla med makens chef (en David Hasselhoff på självironisk halvautomatpilot) om uppmärksamheten. Och så de stackars barnen då... En universell fjärrkontroll värd namnet - kan det vara svaret? Det verkar till att börja med vara ett riktigt fynd, tillhandahållet av en mystisk Mr Morty (Christopher Walken) som håller till i lagret hos butiken Bed, Bath and Beyond. Men den här fjärrkontrollen är ett exempel på smart design (intelligent design är en annan debatt som vi inte behöver blanda in just nu) som överträffar innehavarens vildaste förväntningar. Ni vet, ibland irriterar man sig på tekniska underverk som tänker för mycket själva och tror sig uppfylla ens innersta akuta intentioner när de i själva verket fördärvar dem. Själv lyckades jag aldrig uppskatta videofunktionen ShowView - bara som ett exempel. Men nu rör vi oss på en övernaturlig nivå och det som först verkar befriande blir fort en direkt belastning.

Världen snurrar vidare utan att arkitekten hänger med - och attiraljen kan INTE returneras. Den påminner om en magisk flaska jag läste om i en rysarnovell för flera år sedan. Flaskan kunde uppfylla alla ens önskningar, men bara säljas vidare till ett billigare pris än det man själv betalat för den. Och, den verkliga haken, den som dog med saken i sin ägo dömdes till eviga plågor på andra sidan...

Nu ska det väl tilläggas att allt i ”Click" inte osar finkultur och existentialism på universitetsnivå. Humorn är genomgående ganska grov mellan hyllningarna till kärnfamiljen. Här trängs de sexuella referenserna (inklusive kopulerande byrackor) med fysisk slapstick, käftsmällar, väderspänningar och upprepad barbarisk behandling av barn (främst en odräglig granngrabb som gjort sig förtjänt av en del utstuderade hämndaktioner, faktiskt). Kan allt detta gå hand i hand mot solnedgången? Ja, tydligen. Men vilka är kärntruppen i Sandlers fanclub nuförtiden och blir de nöjda? Stämmer det att han börjat rikta in sig på 'mognare' uppgifter de sista åren? Både ja och nej. Ganska länge har han studsat mellan stolarna och jag har missat mycket, vilket jag faktiskt inte sörjer så mycket över.

Men det här är en av de bättre komedier jag sett i år, kanske inte i direkt skräckinjagande konkurrens, bör väl inskjutas. "Click" tar en del risker, men är till slut ändå lite för tillrättalagd. Dock icke menlös. Och med en del fin grafik som understryker temat med livet som en film vi själva i grunden regisserar - ofta mot bättre vetande. Visst kunde debatten fördjupas med fler följdfrågor som hur mycket vi själva egentligen styr och hur mycket som beror på omständigheterna, men det här är trots allt en amerikansk film. Och som de säger; du kan få det du vill ha, men du kanske inte vill ha det du får...

© Johan Lindahl
2006-08-25

Originaltitel: Click
USA, 2006
Regi: Frank Coraci
Med: Adam Sandler, Kate Beckinsale, Christopher Walken, David Hasselhoff m fl

Genre: Drama, Komedi
Svensk biopremiär: 2006-09-08
Hemmabio: 2007-01-24

Sök