Shogun (1980)
Haj vackarimas!
År 1600. Spanien och Portugal har för länge sedan delat upp den icke-katolska världen mellan sig. Japan tillföll Portugal, som med hjälp av jesuiterna har inlett ett lukrativt samarbete med "hedningarna". In från höger (eller öster, via Magellans sund) kommer holländska fartyget Erasmus som med hjälp av en brittisk lots letar sig fram till Gudarnas Land, rubbande den ömtåliga makt- och handelsbalansen.
Lotsen Blackthorne (Chamberlain) får ta rollen som kapten efter att den ordinarie insjuknat under resan. Vistelsen i den nya landet börjar inte bra. Inte bara en utan två av hans sjömän kokas levande för att nykomlingen ska förstå det här med ödmjukhet och respekt för dem som respekteras bör. Slutligen kastas han i fängelse efter ett kort möte med mäktige Toranaga (mäktigt spelad av veteranen Toshirô Mifune), bara för att strax därefter inträda i samme Toranagas gunst. Däremellan har han hunnit stifta bekantskap med en minnesvärd engelsk munk, spelad av Michael "Normand dogs" Hordern, och fått en snabbkurs i både språket och det utrikespolitiska spelet.
Det är mycket nytt att anpassa sig till för nykomlingen. Inställningen till sex, eller "pillowing" som tolkande ledsagerskan Mariko kallar det, är något av en överraskning för Anjin-san (ungefärligen "herr lots"), som han snart kallas. Ganska lustigt blir det när Chamberlain, långt före sitt utträde ur den proverbiala garderoben, argt undrar om han ser ut som en "God-cursed sodomite", apropå en fråga om han önskar en pojke att "förbättra sin hälsa med". Varför han nekar till umgänge med någon av de fnissande babes som dessförinnan erbjudit sig framgår inte, men han är väl helt enkelt brittiskt konservativ kantänka.
Anjin-san finner sig ändå ganska snabbt tillrätta. I en utmärkt sekvens får han ett tämligen tungt incitament att lära sig språket (en hel by kommer utplånas om han misslyckas) men lyckas mot alla odds få sin opponent att ändra sig, genom att åberopa de båda kulturernas attityder i en genialisk men potentiellt livsfarlig kombination. Helt smidigt går det dock inte därefter. Ett missförstånd kring en fasan får bland annat tragiska och svårförglömliga konsekvenser, vilka inte riktigt Marikos filosofiska ord kan ta udden av. Mariko skulle för övrigt snabbt illa kvickt bli mer än hans tolk, vore det inte för att hon var gift. Efter envetet, nästan tröttsamt, tjat från Anjin-san blir det förstås trots det en farlig kärlekshistoria av det hela.
Potentiellt inbördeskrig stundar mellan Toranaga och de övriga makthavarna, och Anjin-san har en idé om hur hans nye mästare skulle kunna bli Shogun, det vill säga hela Japans militäre ledare. Spänning vidtar...
Richard Chamberlain fungerar mycket bra som huvudperson - och har väl sällan gjort sig känd som något annat än just huvudperson. Han är liksom inte gjord för biroller och påminner på det viset, och andra, lite om Charlton Heston. Minnesvärda biroller får istället ett flertal andra bjuda på, som Yôko Shimadas Mariko och ständigt uppdykande Damien Thomas i rollen som fader Alvito, en orange eminens som pendlar mellan pondus och en viss lurighet, som ofta faller tillbaka på ett "du kommer brinna, din hedning" när han blir sur på någon men samtidigt aldrig riktigt reduceras till en katolsk maktkliché. John Rhys-Davies portugisiske lots återkommer även han med jämna mellanrum, en burdus och mer mänsklig figur och en av de åtminstone tre Ivanhoe-skådisarna i "Shogun".
"Shogun", skriven av pedagogiske tegelstensförfattaren James Clavell - som tillbringade en del tid i Japans ökända fångläger under andra världskriget - ser till en början ut som ett ilsket fördömande av en kultur han upplever som barbarisk. Men kulturens mer raffinerade aspekter tar snart upp alltmer plats i både bok och ruta. Inte minst blev "Shogun" en första introduktion i japanska för otaliga läsare och tittare. Inspirationen är för övrigt hämtad ur den historiska verkligheten.
NBC:s miniserie är en dyr och övertygande produktion, som inte viker för grymheterna men inte heller frossar i dem. Filmad i Japan, med en stor del dialog på japanska, lyckades den både kännas gedigen och bli en stor succé. Bristen på textning, ett medvetet och vågat val, kompenseras i viss mån av Orson Welles trygga speakerröst som dyker upp när den som bäst behövs. Det här känns, några tidstypiska stilgrepp åsido, mer som klassisk TV än som typisk 80-tals-TV. Tonen är ganska högtidlig, men jag skulle inte påstå att det mer lättsamma tonfall som är regel nuförtiden är det enda rätta.
Fyra russin, tre underdåniga bugningar och ett Domo Arigato utdelas alltså på korrektast möjliga vis till "Shogun".
© Anders Lindahl
2006-02-11
DVD / Blu-ray
Utöver, förstås, själva serien innehåller Paramounts utgåva ett litet häfte med info om både serie och bakgrund, samt extramaterial. Det senare är riktigt trevligt.En rejäl hop av de inblandade har samlats ihop för nostalgiska intervjuer om filmarbetet, och det blir sådär mysigt informativt som bara tillbakablickande making-of-filmer kan vara. John Rhys-Davies och Richard Chamberlain, båda nästan komiskt plastikopererade numera, hör till den största behållningen när de muntert minns tillbaka.
Temat i många av de korta dokumentärerna är kulturkrock: det japanska sättet att göra film kontra det amerikanska. För vissa var det uppenbarligen svårare att acceptera skillnaderna i modus operandi än för andra.
Lite historisk bakgrund bjuds det också på. Kort och gott, ganska mycket sevärt extragodis till en fortfarande sevärd serie.
Om Blu-rayutgåvan från 2014
2014-01-31
Det första som slår mig när jag börjar jämföra BD-utgåvan från 2014 med Paramounts säkert tio år gamla DVD-box är hur bra bild det var redan på den sistnämnda. Visst får man lite mer detalj i BD-bilden, färre kompressionsartefakter, men som sagt: det såg ganska bra ut redan i "gammelformatet". Man får kort och gott inte samma överraskade "oj"-upplevelse som av exempelvis BD-versionen av "Evil Dead".
Extramaterialet är också detsamma (ett mycket bra extramaterial, med bland annat en lång making-of och några historiska featurettes). Faktum är att även kapitelindelningarna är identiska. Så det här är helt enkelt en överföring av en väldigt välgjord utgåva till ett nyare och ännu bättre format.
Det känns kort och gott inte helt nödvändigt att uppgradera. Om du däremot inte har en någon "Shogun" hemma alls kan det förstås vara läge nu. För visst går det att skönja hoppet från standardupplösningen till hög-dito. Och det gör knappast saken sämre.
Originaltitel: Shogun
USA / Japan, 1980
Regi: Jerry London
Med: Richard Chamberlain, Toshirô Mifune, Yôko Shimada, Frankie Sakai, Damien Thomas, John Rhys-Davies
Genre: Drama, Historia, TV-serie, Äventyr
Hemmabio: 2014-01-29
