Dracula (1992)
Koka soppa på en spik
Ett typexempel på hur goda avsikter snabbt kan glömmas bort. Det här är nämligen inte alls Bram Stokers "Dracula" man får se, trots att det står så på affischen, utan en filmatisering där man dels medvetet frångått boken drastiskt, och dels, till synes genom ren okunskap, misslyckas med att fånga stämningarna i boken, förvanskar personerna till löjliga karikatyrer och i största allmänhet gör något fånigt av något bra.
Coppola kan vara en sån klant. Han kan också göra stor film, fast inte särskilt ofta. "Gudfadern" 1 och 2 är väl egentligen enda skälet till att betrakta honom som en stor regissör, om man inte, till skillnad från mig anser att "Apocalypse" är fantastisk.
När han 1992 för första gången skulle göra skräckfilm igen sedan den ganska coola "Dementia 13" (1963) skrävlade han om hur det nu var dags att göra en av de största skräckromanerna rättvisa. Nu skulle den filmas på rätt sätt, och bara Coppola visste hur det skulle gå till. Han och skådespelarna satt i ring och läste högt ur boken för att komma i stämning, om man får tro kvasidokumentärerna från inspelningen. Han kallade in manusförfattaren James V. Hart, som för att utmärka sig lite, genast hittade en vag historisk detalj som fick honom att ivrigt skriva om berättelsen till en kärlekshistoria mellan Mina Harker och greve Dracula. Redan från första stund gick de alltså långt ifrån den bok de sa sig vilja hylla, och detta ledde till att viktiga scener ur boken inte längre fick plats eller passade in. De saker som är intakta känns inte heller särskilt lyckade. Allt är förstorat, melodramatiskt uppblåst, eller hånfullt förminskat.
Jag kanske ska berätta hur jag ser på boken. För mig är detta berättelsen om hur en samling vänner heroiskt uppoffrar sig och kämpar för att rädda en kvinna, och hämnas en annan, båda offer för en figur som håller sig diskret i skymundan i boken, som oftast visar sig genom diskreta antydningar eller ovetande anmärkningar i huvudpersonernas dagböcker eller brev. Dracula är nämligen helt och hållet uppbyggd av huvudpersonernas egna skrifter, som alla speglar deras olika personligheter och utgångspunkter. Ett tekniskt intressant och spännande verk, med minnesvärda ögonblick av både skräck och spänning, fyllt med minnesvärda, starka personligheter som tänker och känner mycket.
För Coppola och Hart är "Dracula" historien om en märklig hjälte som i uppror mot Gud förvandlar sig till ett odödligt monster och upplever en lika odödlig romans över århundradena med en kvinna, som då uppenbarligen reinkarneras och av en lycklig slump träffar honom igen. Männen i historien förvandlas till ynkliga mesar, komiska parodier eller galna fanatiker. Oavsett vilka ursäkter man kan hitta på är detta inte Bram Stoker's berättelse.
Om man bortser från boken då? Ja, människor jag känner och respekterar tycker mycket om filmen, och jag kan förstå tjusningen i det underbara filmandet och den mäktiga musiken. Framförallt mot slutet finns det en del sekvenser som verkligen får hjärtat att slå lite snabbare, men för mig är det bara snygga bilder, inget som går djupare. Det beror helt enkelt på att Coppola inte tillåtit personerna i dramat att bli människor. Han har förrått dem, för att tillåta sig en melodramatisk formulering. Han gör också duktiga skådespelare en otjänst genom att få Gary Oldman att framställa greven som en gräll fjolla, och Anthony Hopkins att göra Van Helsing till en komplett idiot, istället för bara excentrisk. Fy på dig, Coppola!
Filmen är sammanfattningsvis lite som "Natural Born Killers", snygg som bara den, ganska underhållande om man är på rätt - förlåtande - humör, men om man betänker vad regissören påstår vara avsikten med filmen kan man bara konstatera att den är ett präktigt fiasko.
----
Trivia: Coppola har fortsatt med att producera liknande, visuellt storslagna tolkningar av gamla skräckberättelser, men lyckligtvis lämnat regisserandet åt andra. Både Kenneth Branaghs "Frankenstein" och framförallt Tim Burtons "Sleepy Hollow" har allt det som är bra i Dracula, och lyckas också där Coppola misslyckas. Se hellre någon av dem.
© Anders Lindahl
2001-01-17
Originaltitel: Dracula
USA, 1992
Regi: Francis Ford Coppola
Med: Gary Oldman, Winona Ryder, Anthony Hopkins, Keanu Reeves, Richard E. Grant, Cary Elwes, Bill Campbell, Sadie Frost
Genre: Romantik, Skräck
Teman: Vampyrer
Ingår i följande teman
