Syriana (2005)

Samvetsöm konspirationsthriller med verklighetsbakgrund

- Jag försöker se helheten i de krafter som ingår i spelet. Om det är romerska imperiet på väg till mindre Asien för att ta sig an kung Mithrades eller att vi invaderar Irak 2000 år senare. Det är samma sak som spelar in gång på gång... tron att du kan göra om en plats för att passa dina egna behov och att det inte har konsekvenser... Men det har alltid konsekvenser (Stephen Gaghan, regissör, i Miami Herald 051204).

- Den här filmen är inte en anklagelse mot någon enskild individ eller organisation eller myndighet. Det är en anklagelse av vårt begär efter världens naturresurser för att uppehålla vår ekonomi och den bekväma livsstil vi åtnjuter. Om vi är en moralisk nation, hur får vi ihop det med vår överkonsumtion av världens resurser? (Jeffrey Wright, skådespelare, se ovan).

- Liberalism är oftast driven av skuld och ångest och ser moralisk likvärdighet överallt. ”Syriana” är av ett helt annat slag - en patologisk sort som glöder av illvillig anti-amerikanism. Osama bin Ladin kunde inte ha skrivit manus med större övertygelse (Charles Krauthammer, konservativ kolumnist, samma tidning, 060304. Samtliga kommentarer är så sanningsenligt som möjligt försvenskade av mig, bör tilläggas, för säkerhets skull).

Nej, "Syriana" strävar inte efter att vara alla till lags. Det här är något av det djärvaste, och i många betraktares ögon säkert mest frustrerande, som kommit upp på en filmduk de senaste åren, i alla fall producerat i den här skalan. Jag minns mig ha läst en kommentar i tidningen Rolling Stone i stil med 'ska vi kritiker nu be om ursäkt för att vi hyllar filmer som vågar vara komplicerade och utmana publiken?'. Själv tänker jag inte be om någons tillgift för att jag rekommenderar den - men jag måste medge att den kräver att man är mer än vanligt på alerten för att den verkligen ska komma till sin rätt. Ibland är den förrädiskt fridfull, eller till synes väl dialogtyngd med en flora facktermer för underrättelseväsenden eller affärsvärlden, när den inte är akut högdramatisk.

Vi får inte följa en eller två, utan fyra trådar som långsamt löper samman, konvergerar mot en slutsats som är nedslående och har mer gemensamt med konspirationsthrillers från 1970-talet ("Avlyssningen" eller "Tre dagar för Kondor” till exempel) än med det mesta som gjorts i USA efter det. Jag har nu sett den två gånger och det tjänar man på vid ett försök att formulera något vettigt - och sammanhängande - om den. Apropå Krauthammers tirad så löper tankebyggena här mycket riktigt inte fullt i linje med filosofier som Manifest Destiny, ett begrepp som myntades under tidigt 1800-tal och enkelt uttryckt lär sammanfatta idén om USA:s gudomliga uppdrag att civilisera omvärlden. Idag är det väl inte så många som öppet uttrycker det så, men visst känns det ofta igen som en undertext både i landets utrikespolitik och populärkultur. "Syriana" säger att det är fel på systemet, ett ekorrhjul som vi alla är fast i. Och, det får vi inte glömma, "alla” inkluderar större delen av i-världen, inte bara The Home of the Brave.

Stephen Gaghan (manus till Steven Soderberghs ”Traffic") har hämtat inspiration från en bok av förre CIA-agenten Robert Baer och kompletterat med en del resande och research i mellanöstern. I hans scenario ingår en advokat (Jeffrey Wright) som ska se till att säkra sammanslagningen mellan två oljebolagsjättar i USA genom att undvika att staten hittar skelett i garderoben som kan förhindra stora vinster från kontrakt i bland annat Kazakstan. Hans uppgift är i princip att förekomma myndigheterna med kreativa lösningar om något olämpligt skulle ha förekommit. Vidare möter vi en fältagent för CIA (George Clooney) på väg mot pension, men som tar ett sista uppdrag i Beirut i god tro (eller vad det heter i de här kretsarna) men något går fel. Väldigt fel. En ekonomisk rådgivare (Matt Damon) på en Schweiz-firma drabbas av tragedi i familjen, något som indirekt ger honom inflytande i ett arabland där två bröder tävlar om att ta över makten från deras sjuklige far, emiren. Det är en stat där USA tävlar med Kina om lukrativa ingångar. Och hunsade unga män i ungefär samma region attraheras av radikal islamism efter att ha tappat hoppet om någon form av förändring till det bättre av deras verklighet.

Vem stöder vem och vems fiende blir per automatik min vän? Här är mellanöstern och delar av Asien ett getingbo där en man kan utmålas som terrorist av geopolitiska skäl, men av andra ses som en progressiv kraft. Det skadar inte att ha läst på lite 1900-talshistoria för att förstå vad som syftas på ibland, som referenserna till Mossadegh, ledare för Iran på 1950-talet innan han störtades med internationellt stöd. Till exempel. Här finns också en predikan om korruptionens välsignelser av en person som varit duktig på att smörja rätt krås. Övertydligt? Eller en nödvändig markering för att understryka hur allting hänger ihop?

Trots en del explosioner - och en kort men realistisk tortyrscen - är det här ett drama som inte söker effekter för deras egen skull. ”Syriana" lägger ett pussel eller kanske snarare väver ett spindelnät av dunkla relationer och realpolitik som kan se överdrivet konspiratoriskt ut, men antagligen inte ligger så långt från verkligheten. Oljan är navet i filmens världsbild. Det är den vi kämpar om och ingen klarar sig utan. Filmer som tar upp viktiga problem behöver inte alltid ge lösningar, som en insiktsfull kommentar kring filmen ”Fight Club" gjorde gällande för några år sedan (tyvärr har jag glömt namnet på recensenten, en amerikan). Ibland kan deras uppgift vara att peka på vad som är fel och sedan överlåta åt någon annan att ta upp den kastade handsken. Punkt. ”Syriana” är en uppmanande, utmanande film, som dock kan tolkas som cynisk, uppgiven eller sorgsen. Allt detta är giltiga tolkningar men jag skulle i varje fall inte använda ordet nihilistisk eller sarkastisk. Den har ett samvete - som syns. Nu är det upp till oss andra...

© Johan Lindahl
2006-10-12

Originaltitel: Syriana
USA/Förenade Arabemiraten, 2005
Regi: Stephen Gaghan
Med: George Clooney, Matt Damon, Jeffrey Wright, Michelle Monaghan, William Hurt, Amanda Peet, Christopher Plummer, Alexander Siddig mfl

Genre: Drama, Thriller
Svensk biopremiär: 2006-03-10

Sök